- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen /
325

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

325 STOCKHOLMS OMGIFNINGAR.



samt socknarna i Vallentuna härad — en täthetssiffra som i allmänhet något
öfverstiger medeltalet (21) för hela Stockholms län, under det att de egentliga
Roslagssocknarna, Ryd, Åker o. s. v., ej öfverstiga siffran 19 (i Länna).
Väsentligt glesare är befolkningen i socknarna på Södertörn. Utom de förut
omnämnda Brännkyrka och Nacka, når endast Botkyrka upp till talet 24,
hvaremot Huddinge, Tyresö och Öster-Hanninge, oaktadt hufvudstadens
närhet, ej nå högre än till 14, 11 och 12. Den lägsta folktätheten hafva
naturligtvis de socknar att uppvisa, hvilka helt ocli hållet bestå af öar i
den aflägsnare skärgården, såsom Ingarö med 10 samt Ornö med 8 ocli
Nämdö med 7 invånare på kvkm. Af det sagda framgår, att folktätheten
tämligen reguliärt aftager, ju mera afståndet från staden ökas.

Den bofasta befolkningen i Stockholmstrakten — och det är
uteslutande den som ofvanstående siffror afse — utmärker sig ej genom några
provinsiella egendornligheter framför invånarne i öfriga delar af mellersta
Sverige. Naturligtvis liar hufvudstadens närhet i sådant afseende verkat
nivellerande. I fråga om de närmare omgifningarna torde man också
knappast kunna tala om en inhemsk befolkning. De här bosatta dela i liög grad
stadsinvånarnes rörlighet. Framför allt torde detta vara förhållandet med
arbetarne vid de industriella anläggningarna i stadens närhet, men äfven
Stockholmstraktens jordbruksarbetare härstamma till större delen från
landets alla delar och flytta nära nog lika ofta som tjänstfolket i staden.

I de närmare omgifningarna finnas icke heller några själfägancle bönder,
utan större delen af jorden är antingen kronojord eller lyder under något
af de liär belägna större godsen. Såsom de märkligaste bland dessa senare
kunna nämnas Åkesliof ocli Ulfsunda i Bromma socken, Hesselby i Spånga,
Edsberg i Sollentuna, Djursholm och Näsby i Danderyd, Rydboholm,
Frösvik ocli Bogesund i Ryd, Margretelund i Alter, Östanå i Roslags-Kulla,
Erstavik i Nacka, Tyresö i socknen af samma namn. Årsta i Öster-Hanninge,
Enskede i Brännkyrka, Vårby i Huddinge, Norsborg och Sturehof i
Botkyrka, Vällinge i Salem, Kaggeholm ocli Stafsund i Ekerö m. fi. De flesta
af dessa gods äro grundade af 1600-talets stormän, men några äro bekanta
ända från medeltiden. Ett sådant är det gamla Banérgodset Djursholm,
där den ryktbare Johan Banér föddes 1596, vidare Rydboholm, där Gustaf
Vasa tillbragte en del af sin ungdom, Östanå, som vid medeltidens slut
också var i Banérsläktens ägo, Penningby, som en tid tillhörde Sturarne,
Årsta som ägdes af den tyska orden i Lifland, andra att förtiga.

Jordbruket är, jämte den på sista, tiden uppblomstrande industrien,
befolkningens hufvudnäring i Stockholmstrakten. Det har sin naturliga
af-sättningsort i hufvudstaden och drifves därför hufvudsakligen för att fylla
dess behof af lifsmedel. På grund däraf har trädgårdsskötsel ocli framför
allt frambringandet af ladugårdsprodukter vunnit allt större betydelse.
Området inom den s. k. »mjölkmilen», där tillförseln är anförtrodd åt de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/3/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free