- Project Runeberg -  Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897 / Tredje delen /
324

(1897) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

STOCKHOLMS OMGIFNINGAR.

däraf i benämningen »skeppslag», som motsvarar härad i det inre landet.
I Stockholms närmaste omgifningar finnas ännu Danderyds, Värmdö ocli
Åkers skeppslag, men vid medeltidens slut voro skeppslagen talrikare, såsom
Lofö, Rydbo m. fi., ehuru redan då skyldigheten att utrusta ett skepp till
konungens tjänst, hvarpå indelningen grundar sig, för länge sedan upphört
att utgöras in natura.

*



Det vore ej liär på sin plats att söka genom århundradena följa
bygdens utbredning i Stockholms närmare eller fjärmare omgifningar, äfven
om material därtill stode till buds ocli förmåga att bearbeta det funnes
hos författaren.

Hufvuddragen framgå af det föregående. Bebyggandet liar utgått från
väster, men sedan trakten i staden Stockholm fått sin egen medelpunkt ocli
denna hastigt vuxit i betydenhet, har gången blifvit en annan. En talrikare
befolkning har flockat sig kring staden eller spridt sig från denna till
omgifvande landsbygd. Gifvet är att detta inträffat i allt högre mån, sedan
industrien under detta århundrades senare hälft tagit ett så kraftigt
uppsving ocli funnit med sin fördel förenligt att grunda anläggningar utom det
egentliga stadsområdet. En belysning häraf ges oss af de nuvarande
befolkningsförhållandena.

Stockholms område begränsas af följande landsförsamlingar: i norr
Bromma, Solna, Danderyd och Lidingö; i söder Nacka och Brännkyrka. Af
dessa hade vid slutet af år 1896 Solna, Bromma och Brännkyrka en
befolkning af resp. 182, 122 och 86 invånare på kvadratkilometern, till jämförelse
hvarmed må meddelas, att enligt 1890 års folkräkning i liela Sverige endast
10 landssocknar hade en tätare folkmängd än Solna ocli i allt blott 24
socknar nådde samma siffra som Bromma eller därutöfver. Af
hufvudstadens öfriga grannsocknar liade år 1896 Danderyd 59, Nacka 48 ocli
Lidingö 41 invånare på kvkm. Anledningen till den större folktätheten i
de båda förstnämnda socknarna är naturligtvis den, att där på sista tiden
uppstått betydande villastäder vid Djursholm ocli Saltsjöbaden.

Till Stockholms närmaste grannsocknar, ehuru områdena ej
sammanstöta, få vi äfven räkna Lofö och Spånga, och där gör sig stadens inflytande
märkbart genom folkmängdens uppgående till 36 på kvkm. i den förra ocli
34 i den senare.

Clå vi till den vidare omkretsen, så finna vi en tätare befolkning, dels
på Mälarens bördiga öar — mellan 30 och 40 på kvkm. — dels i vissa socknar
åt Saltsjösidan, såsom Värmdö med 22, Vaxholms landsförsamling med 44,
Dalarö med 44, Blidö med 31 ocli Djurö med 22, hvilka för den större
folktätheten ha att tacka närheten till de stora segellederna. Af
fastlandssocknarna förete de på upplandssidan — Järfälla, Sollentuna, Ed ocli Täby,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlm1897/3/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free