Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Statsmaktens inflytande på kommunalförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behov sig beskatta, bestämmes genom kommunallagarna, vilka av konung och
riksdag gemensamt stiftas» Ändring av befintliga eller tillkomst av nya
kommunalstadganden kräver således numera även riksdagens bifall.
Kungl. Maj:ts kontroll över kommunalförvaltningen sker dels därigenom, att
vissa beslut skola av den beslutande korporationen själv underställas dess, eller
dess representant överståthållarens, granskning och dels därigenom att besluten
i allmänhet kuzna i besvärsväg av den genom desamma rättskränkte (eller i
vissa fall även av annan) dragas inför Kungl. Maj:t. Bland beslut av karaktär
att behöva underställas Kungl. Maj:t märkes dylika om låns upptagande i vissa
fall. Därest lån upptogs för längre betalningstid än fem år, eller i utländskt
mynt, skulle beslutet härom enligt 1862 års förordning underställas Kungl. Maj:t.
Sedan en efter erinran från riksbanken företagen utredning av städernas
»svävande skuld» visat, att densamma år 1908 uppgick till icke mindre än 73’/z2
millioner, varav mer än hälften i utländska pengar, framstod det som ett
oavvisligt önskemål att begränsa städernas »fria» lånerätt (d. v. s. rätt till
upplåning utan regeringens tillstånd) och ställa densamma i ett visst förhållande till
respektive kommuns ekonomiska bärkraft. Förslag i detta hänseende
framställdes också efter en omfattande undersökning av städernas kredithushållning
av Svenska stadsförbundet, och vid 1910 års riksdag antogos erforderliga
ändringar i kommunallagarna, för Stockholms vidkommande genom ändring av $
30 i kommunalförordningen för Stockholm. Enligt dessa bestämmelser, som
dock trädde i kraft först med ingången av år 1913, får lån upptagas zxzan
underställning endast därest genom beslut om lånet sammanlagda beloppet av
stadens utan underställning skedda upplåning icke överstiger skillnaden mellan
å ena sidan /. av den sammanlagda inkomst, för vilken stadsutskylder skolat
för sistförflutna året utgöras, och å andra sidan den summa, som för nämnda
år beslutats skola i kommunen anskaffas genom uttaxering, varvid i sistnämnda
summa dock icke inberäknas de belopp, som avse folkskoleväsen och uppfostran
åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn. Med tillstånd av Kungl.
Maj:t får skuldsättningen givetvis överstiga den nämnda marginalen.
Genom utfärdande av administrativa stadganden angående städernas
hälsovård,. byggnads- och brandväsen, allmän ordning etc. har regeringen på många
väsentliga punkter reglerat och dirigerat dessas självstyrelse. . En framställning
av utvecklingen i hithörande avseende skall lämnas i samband med skildringen
av tillkomsten och utvecklingen av de i följd av dessa stadganden tillkomna,
helt eller delvis kommunala organen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
