Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Statsmaktens inflytande på kommunalförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERSTÅTHÅLLAREÄMBETET.
Utom det direkta inflytande på kommunalstyrelsen 1862 års förordning
garanterat regeringsmakten, utövar denna genom sin representant
överståthållaren en närmare kontroll över förvaltningen. Detta skedde ursprungligen
dels därigenom att så gott som alla beslut av stadsfullmäktige skulle
underställas överståthållaren, dels genom överståthållarens ordförandeskap i såväl
fullmäktige och dess beredningsutskott som i de förvaltande nämnderna. I
sistnämnda avseende har emellertid ändring skett.
Redan så tidigt som år 1874 väcktes hos stadsfullmäktige förslag om
framställningar till Kungl. Maj:t om författningsändringar i syfte att överståthållarens
ordförandeskap i fullmäktige, beredningsutskott samt drätsel-, sundhets- och
fattigvårdsnämnderna skulle upphöra, med rätt dock för honom att vara
närvarande och deltaga i överläggningarna. Förslaget avslogs. Samma öde rönte
en år 1886 väckt motion om upphörande av överståthållarens ordförandeskap i
stadsfullmäktige och beredningsutskottet. Ånyo framförd år 1898, föll frågan
även denna gång, men fattade stadsfullmäktige slutligen år 1901 beslut om
framställning till Kungl. Maj:t i ärendet. Frågan var emellertid därmed icke vid sin
lösning. Ehuru avstyrkt av överståthållareämbetet, hänsköts stadsfullmäktiges
beslut av regeringen till riksdagen, men föll där på första kammarens motstånd.
På stadsfullmäktiges begäran förnyad vid 1904 års riksdag, bifölls propositionen
emellertid och de begärda författningsändringarna utfärdades att träda i kraft
ff os mir juni 1004.
Det år 1874 väckta förslaget om upphörande av överståthållarens självskrivna
ordförandeskap även i förvaltningsnämnderna avslogs visserligen (se ovan), men år
1883 fingo såväl drätsel- som fattigvårdsnämnderna rätt att själva utse sina
ordförande — med bibehållen rätt dock för överståthållaren att, när han var
närvarande, föra ordet.
I den överståthållareämbetet tillkommande befogenheten att fastställa de flesta
av stadsfullmäktiges beslut — naturligen med undantag av dem som skola
underställäs regeringen — har någon ändring däremot ej skett. I regel har dylik
fastställelse lämnats och underställandet har varit av mera formell art. Fall av
vägran hava emellertid förekommit, vanligen då ämbetet ansett beslutet strida
mot kommunalförordningen eller annan författning, stundom dock även i rena
lämplighetsfrågor såsom fastställande av gatunamn, rätt att anlägga vissa
spårvägsspår etc. Av tvenne under år 1901 väckta motioner om borttagande av
överståthällareämbetets fastställelserätt har den tidigare avslagits, under det den
” 2—123676. De kommunala instit. utveckl. ;
—9_
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
