Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Statsmaktens inflytande på kommunalförvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
senare, som remitterats till den s. k. »omorganisationskommittén» (se nedan),
ännu icke har behandlats av stadsfullmäktige.
Utom den nu berörda, fastställande och kontrollerande myndigheten har
överståthållareämbetet även andra uppgifter, berörande kommunalförvaltningen. Dess
avdelning för polisärenden är väl ett offentligt ämbetsverk men poliskåren åter
en under detta ämbetsverk lydande, kommunal institution. Väckt fråga om
inrättande av en kommunal styrelse för polisen är ännu beroende på regeringens
prövning. ;
POLISHUSET PÅ KUNGSHOLMEN 1912.
Stockholms poliskår i modern mening räknar sin tillkomst från år 1850.
Vid den nya kommunalstyrelsens tillkomst år 1862 utgjordes kåren af 8
kommissarier, 30 överkonstaplar, 160 konstaplar samt lika många extra konstaplar,
betingande en årlig utgift på 232,200 rdr. Utom den patrullerande
distriktspoZlisen fanns redan då en detektivavdelning, uppkommen ur den på 1850 talet
inrättade »säkerhetspolisen» samt en prostitutionsavdelning, tillkommen även
den under 1850-talet (dock fördes denna avdelning först senare eller 1864 på
stat). Med ingången av år 1876 tillkom centralavdelningen för bevakning
öm JÖ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
