Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Nämnder och styrelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skilda sekreterare. År 1877 fingo avdelningarne emellertid ett gemensamt
kansli och samma år blev stadens ombudsman gemensam för alla avdelningarna.
Ursprungligen hade också de olika avdelningarne sina särskilda
räkenskapskontor (kammarkontor) och sina särskilda kassakontor, fr. o. m. år 1880
sammanslogos alla dessa till ett enda, drätselnämndens kammarkontor. Detta
kontor är nu huvudorganet för finansförvaltningen. Dess chef är stadskamreraren,
som till sitt biträde har bland andra dels stadskassören, som förestår den del av
kammarkontoret, som vanligen benämnes stadens kassa och dels en
stadsbokhållare med skyldighet att föra stadens räkenskaper. Genom kontorets försorg
föres nämligen stadens huvudbok. Stadens kassaväsen är emellertid icke
centraliserat, så att alla utbetalningar för stadens räkning ske genom en och samma
kassa, utan hava de olika nämnderna och styrelserna i allmänhet sina egna kassor.
Ett förslag till en centralisering härvidlag är emellertid väckt (jfr nedan). I stadens
bokföring hava vid flera tillfällen och senast under åren 1911 och 1912 vidtagits
en del förbättringar.
Under första avdelningens förvaltning stå en del fonder, tid efter annan
donerade till staden. Bland de mera betydande märkas den Forsgrénska fonden och
Danelii fond å vardera 2 millioner kr. De under första avdelningens förvaltning
ställda fondernas kapitalbehållning utgjorde vid slutet av år 1912 icke mindre
än 19,962,;209: 93 kr. SR
Kammarkontoret är även organ för drätselnämndens fastighetsförvaltning.
För framdragande av planerade gator, vidgning av redan befintliga sådana,
omläggande av öppna platser etc. har staden i stor utsträckning måst förvärva
fastigheter vid de blivande farlederna. Då ett användande av
expropriationsförfarandet ofta drivit priset i höjden; har staden i stället sökt att vid lämpligt
tillfälle under hand tillhandla sig fastigheter, som behövts för fullföljande av
den fastställda planen. Från början av 1870-talet hava en mängd dylika
fastigheter, »gaturegleringsfastigheter», inköpts. I avvaktan på deras användande för
det avsedda ändamålet uthyras de i regel åt mindre bemedlade. Utom dessa
gaturegleringsfastigheter förvaltar avdelningen även andra fastigheter, varibland
särskilt märkas de av staden, framför allt under de senare decennierna, uppförda
arbetarebostadshusen (en del av dessa, avsedda för vissa nämnders arbetare
förvaltas dock av respektive nämnder). Det bokförda värdet å samtliga under
avdelningens förvaltning ställda fastigheter uppgick vid 1911 års slut till 83,329,882 kr.
All fastighetsförvaltning är emellertid icke uppdragen åt drätselnämndens första
avdelning utan de olika nämnderna hava själva bestyret med skötseln av för
deras verksamhet behövliga fastigheter, varförutom lantegendomarne stå under
särskild förvaltning (se nedan). Förslag om centralisering därvidlag är dock
väckt. Närmaste vården om de under första avdelningen ställda fastigheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
