Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Nämnder och styrelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utövades tidigare av stadskamreraren med biträde av vice värdar med var sitt
distrikt. År 1892 inrättades emellertid vid kammarkontoret en särskild
befattning som /yreskontrollant, med åliggande att upprätta förslag å hyresgäster,
yttra sig över hyresansökningar och framställningar om sänkning i hyrorna,
indriva resterande hyresbelopp, utöva förmanskap över vice värdarna, f. n. 21
stycken, m. m.
För revision av räkenskaperna fanns hos drätselnämndens första avdelning
anställd en »stadsrevisor» tillsatt av stadsfullmäktige, vilken senare blev
gemensam för alla avdelningarne. Från att hava varit enbart granskare av
drätselnämndens förvaltning fick han 1870 befogenhet att vid revisionen tillse »att
stadens rätt och bästa iakttoges» av samtliga de förvaltande nämnderna. Arbetet
krävde anställande av allt flera tjänstemän och år 1893 uppfördes å stat
»drätselnämndens revisionskontor». Kontoret, vars tjänstemän tillsättas av
drätselnämnden, skall verkställa granskning av samtliga räkenskaper rörande
kommunalförvaltningen i Stockholm, i avseende å vilka icke är annorlunda stadgat.
De byggnadsfrågor, ordet taget i vidsträcktaste betydelse, vilkas
handhavande numera utgör den betydelsefullaste av andra avdelningens uppgifter,
voro under drätselnämndens första år splittrade på de olika avdelningarna.
Nödvändigheten att samla alla byggnadsfrågor under en gemensam chef gjorde
sig emellertid gällande och år 1873 beslöto stadsfullmäktige att antaga en plan
för organiserande av ett verkligt byggnadskontor, avsedd att successivt
realiseras. För stadens alla arbeten, oavsett om de tillhörde drätsel-, sundhets- Weller
fattigvårdsnämnderna, skulle antagas en byggnadschef med åliggande att vaka
över det hela, uppgöra. förslag och verkställa utredningar i de till hans
befattning hörande ärenden samt föredraga dessa hos nämnd eller avdelning, dit de hörde
Till hans biträde skulle antagas avdelningschefer, högst tre, jämte en
trädgårdsmästare för planteringarna. För förande av de räkenskaper, som icke
uppgjordes av kammarkontoret, skulle särskild personal anställas. Sedan
stadsfullmäktige år 1874 antagit instruktion för byggnadschefen, blev platsen fr. o. m.
år 1875 tillsatt. Samma år anmodade stadsfullmäktige drätselnämnden att
uppgöra förslag till instruktion för byggnadskontoret, men kom någon sådan
ej till stånd. I praxis utbildade sig organisationen emellertid så, att under
byggnadschefen stodo fem avdelningschefer, en för gatuläggningen, en för
vattenledningen, en för husbyggnadsarbeten (stadsbyggmästare), en för
hamnoch brobyggnader samt en för planteringarne (stadsträdgårdsmästaren).
Löneregleringskommittén av år 1891 (se nedan) föreslog indragande av
byggnadschefens tjänst och ville i stället göra avdelningscheferna direkt
ansvariga inför avdelningen. Förslaget föll emellertid. År 1909 fick
kontoret sin instruktion fastställd av andra avdelningen, under vilken
det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
