- Project Runeberg -  Minnesskrift vid Stockholms stadsfullmäktiges femtioårsjubileum den 20 april 1913 / Stockholms stads utveckling efter tillkomsten av 1862 års kommunalförordning : historisk-statistisk översikt /
61

Author: Viktor Millqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Nämnder och styrelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

säljning av värdepapper skedde tidigare genom s. k. fondbörsauktioner. Då
emellertid. denna anordning visade sig olämplig, framförallt däruti, att någon
tillförlitlig kursnotering på detta sätt ej stod att vinna, beslöt nämnden år
1899 auktionernas upphörande. I dess. ställe skulle vissa dagar i veckan å
Börsen hållas fondbörs, varvid köp och försäljning finge ske endast genom
fondmäklare. Enligt av Kungl. Maj:t fastställd instruktion antagas dessa av
handelsoch sjöfartsnämnden och stå under kontroll av de ovan nämnda
fondbörskommitterade, som också leda fondbörsen.

En år 1905 tillkommen författning ang. handelskunniga ledamöter i vissa
rådhusrätter stadgar att förslag å dylika ledamöter skall uppgöras av handels- och
sjöfartsnämnden, varefter de tillsättas av fullmäktige.

BYGGNADSNÄMNDEN.

Några allmänna, för hela riket gällande föreskrifter angående städernas
bebyggande meddelades ej i 1734 års lag. Tid efter annan utfärdades för
Stockholms vidkommande särskilda byggnadsordningar, den första av år 1736.
Byggnadsärenden handlades av handels- och ekonomikollegium, som hade att
övervaka stadens indelning, tomtreglering och bebyggande i enlighet med
byggnadsordmngen och andra gällande författningar.

År 1874 utfärdades emellertid en för rikets alla städer avsedd byggnadsstadga,
som började tillämpas med ingången av år 1875. Städernas planläggning och
bebyggande skall ske enligt denna stadga och en för varje stad av dess
stadsfullmäktige eller allmänna rådstuga antagen och af konungens befallningshavande
fastställd byggnadsordning. Närmaste inseende över den enskilda
byggnadsverksamheten utövas av en byggnadsnämnd, bestående av tre till fem ledamöter,
allt efter bestämmelse i respektive byggnadsordning.

I Stockholm äro ledamöterna fem och utses enligt stadgan sålunda, att
magistraten utser inom sig en lagfaren person, och inom eller utom sig en person
och stadsfullmäktige välja de tre återstående (jämte lika många suppleanter).
Valet. avser en tid av fyra år. Nämnden, som således grundar sin tillvaro
på en för hela riket gällande författning och icke är någon förvaltningsnämnd
i kommunalförordningens mening, har att övervaka tillämpningen av
byggnadsstadgan och byggnadsordningen, ägna sin uppmärksamhet åt att i
stadsplanen vidtagas alla de förbättringar, som kunna åstadkommas, att
tomtregleringarna bliva ändamålsenligt verkställda, att tomterna erhålla tillräckligt
ytinnehåll och att vid deras bebyggande rymliga och sunda gårdsplaner bildas
samt att.i byggnadsordningen införas föreskrifter, som lända till stadens
ända
SE ÖID n

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:15:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlmsf50/2/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free