Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Nämnder och styrelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
målsenliga bebyggande. I alla inom dess verksamhetsområde fallande frågor
äger nämnden hos stadsfullmäktige väcka förslag eller göra framställning. Varje
förslag till stadsplan eller ändring däri, till stadgande i byggnadsordningen eller
till tomtreglering skall före avgörandet behandlas av nämnden.
Den 1 december 1874 tillsatte stadsfullmäktige första gången ledamöter i
nämnden. I olikhet med förhållandet i förvaltningsnämnderna hava ledamöterna
tillerkänts arvoden.
Vid tillämpningen av byggnadsstadgans föreskrifter visade det sig, att dessa,
som voro av administrativ lags natur, ofta nog kommao i strid med gällande
civilrättsliga stadganden; i alla dylika kollisionsfall blev stadgans bestämmelser utan
kraft. I brist på civilrättsligt gällande stadganden mötte det svårigheter att
genomföra den uppgjorda stadsplanen, då kommunen ägde väl skyldighet att
genomföra stadsplan men ingen rättighet att annat än genom expropriation av
tomtägare erhålla gatumark, vilket också gav upphov till inköp av de många
gaturegleringsfastigheterna (jfr. sid 30).
Först år 1907 blev denna fråga löst genom utfärdande av »lagen om
stadsplan och tomtindelning». I denna lag stadgades skyldighet för tomtägare
att avstå mark för i fastställd stadsplan upptagna gator, torg och andra
allmänna platser ävensom förpliktelse för staden att i visst fall lösa gatumark.
Byggnadsnämnden tillades genom lagen och i samband med densamma
utfärdade förordningar en del nya åligganden med avseende å stadsplan och
tomtindelning. Genom stadsplanelagen fingo stadsfullmäktige rätt att för visst
område besluta särskilda byggnadsbestämmelser, som dock skola fastställas av
Kungl. Maj:t. Fullmäktige hava också under de sista åren i stor utsträckning
beslutat och underställt Kungl. Maj:t särskilda byggnadsbestämmelser för
en
staka kvarter.
MANTALSNÄMNDEN.
Vid tiden för kommunalförordningens tillkomst gällde beträffande
mantalsskrivningen i Stockholm »förordning angående mantals- och skattskrivningen i
Stockholms stad» av den 31 augusti 1814, i vissa delar kompletterad av den
allmänna för hela riket gällande mantalsskrivningsförordningen av år 1861, samt
1818 års instruktion för mantalskommissarierna. Mantalsskrivningen förrättades
under en tid av 7 veckor under november och december av sex
mantalskommissarier, var för sitt distrikt, med biträde av polisbetjäningen, och tillgick så,
att dessa tjänstemän infunno sig i husen och mottogo mantalsförteckningarna i
tre exemplar samt jämförde dem med hyreskontrakt och i vissa fall med
präst
S IÖ IE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
