Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Nämnder och styrelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betygen. Med ledning av mantalsförteckningarna uppgjordes sedan
mantalslängderna, upplagdasefter gårdar och hushåll. Någon jämförelse mellan dessa
längder och prästerskapets anteckningar gjordes ej. Den kontroll, som vanns
vid själva förrättningen, var av ringa betydelse, då prästbetyg avfordrades endast
män i åldern 18 — 25 år och kvinnor, som det år mantalsskrivningen avsåg
fyllde 18 år. I följd af förrättningens utsträckning över en så pass lång
tidsperiod blev det lätt att genom flyttning undandraga sig mantalsskrivning med
åtföljande skattskyldighet. Några tillförlitliga statistiska uppgifter angående
stadens folkmängd vid en viss tidpunkt stodo ej heller att få.
I sitt yttrande över en föreslagen folkräkning vid 1865 års slut, avstyrkte
stadsfullmäktige folkräkningen men anhöllo om en utredning angående
mantalsskrivningarnas förrättande i Stockholm. Överståthållarämbetet fick med
anledning därav i uppdrag att inkomma med utredning. Det av ämbetet
utarbetade färslaget vann emellertid ej gillande av stadsfullmäktige, som i stället
för sin del antogo ett förslag, utarbetat av en kommitté, i hvilken bl. a.
justitierådet Albert Lindhagen och stadsfullmäktiges sekreterare Moritz Rubenson voro
ledamöter. Genom kungl. brev till öfverståthållarämbetet angående grunderna
för mantals- och skattskrivningen i Stockholm 1876 gillades också i huvudsak
berörda kommittés förslag.
Till grundval och rättesnöre för mantals- och skattskrivningen i staden samt
till ledning för hälso- och fattigvård ävensom undervisningsväsen skulle en så
vitt möjligt fullständig och tillförlitlig, fortlöpande bokföring av stadens
innevånare äga rum, ombesörjd av särskilda stadens tjänstemän, rotemän, sorterande
under en nyinrättad nämnd, mantalsnämnden, och med var sitt distrikt eller
rote (deras antal blev till en början 16). För varje rote skulle uppläggas en
efter kvarter, egendomar och hushåll uppställd mantalsbok, som sedan skulle
fullständigas, allt efter som inträffade förändringar blevo rotemannen bekanta.
Flyttningsanmälan skulle ske hos rotemännen i stället för hos prästerskapet.
Mantalsskrivningarna skulle ske vid årsskiftet, varvid uppgifterna skulle
hopsamlas av husvärdarna för att avhämtas av polisbetjäningen och överlämnas till
rotemännen, som därefter vid besök i egendomarna skulle jämföra uppgifterna
med kontrakt och för vissa åldersklasser prästbetyg, som skulle av värdarna
tillhandahållas. Därefter skulle mantalsboken efter uppgifterna kompletteras
och register till densamma uppgöras. Utom sin uppgift med mantalsskrivningen
skulle rotemännen tillhandagå fattigvårdsnämnden (se sid. 52),
hälsovårdsnämnden och församlingarnas skolråd.
Mantalsnämnden skulle bestå av överståthällaren eller i hans frånvaro
underståthållaren som ordförande med rätt att delta i besluten, polismästaren, eller
i hans frånvaro polisintendenten, förste stadsläkaren eller vid förfall för honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
