Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Viktigare, i det föregående ej refererade kommittéutredningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bostadsfrågans lösande. Med anledning av en år 1902 väckt motion tillsatte
stadsfullmäktige år 1903 en bostadskommitté med uppdrag att utreda orsaken
till de i Stockholm rådande, otillfredsställande bostadsförhållandena, särskilt i
avseende å smålägenheter, samt föreslå de åtgärder, som från det allmännas sida
kunde vidtagas för att förbättra dessa förhållanden. På förslag av kommittén
beslöto stadsfullmäktige år 1904 att i överensstämmelse med en i ärendet väckt
motion hos Kungl. Maj:t göra framställning att vid då pågående revision av
jordabalken lagbestämmelser måtte meddelas i syfte, att nyttjanderätt till reglerat
tomtområde måtte få i vissa fall kunna under andra än dittills gällande villkor upplåtas
samt att äganderätt till byggnad å sådan mark i civilrättsligt avseende kunde
självständigt skiljas från äganderätten till själva marken. Dylika bestämmelser
tillkommo också genom 1907 års tomträttslagstiftning. På förslag av kommittén
tillkom även, som ovan (sid. 44) omtalats, en kommunal bostadsinspektion.
Kommitténs år 1907 avlämnade huvudbetänkande innehöll statistiska och
historiska utredningar rörande bostadsförhållandena och för deras förbättrande
vidtagna åtgärder såväl i Stockholm som utomlands samt anvisningar å
lämpliga åtgärder för bostadsfrågans lösning, ritningar till arbetarebostäder m. m.
Dessa utredningar och förslag hava sedermera resulterat i många betydelsefulla
åtgärder.
Behovet av ökat markutrymme till bostads- och industritomter har också
varit ett av skälen till stadens znkorporeringspolitik. Närmaste anledningen till
inkorporeringsfrågans uppförande på dagordningen gavs emellertid därigenom,
att Kungl. Maj:t i samband med ifrågasatt delning av Södra Roslags domsaga
hos stadsfullmäktige, begärde yttrande, huruvida ej de tätt bebyggda
samhällena intill Stockholm lämpligen borde införlivas med staden. I anledning därav
tillsatte stadsfullmäktige år 1905 en kommitté för frågans utredande. Sedan
denna avgivit sitt betänkande beslöto fullmäktige år 1908, i anslutning till
kommitterades åsikt, som svar å den kungl. remissen förklara, att Nacka, Brännkyrka,
Lidingö, Solna och Bromma socknar med Sundbybergs köping borde enligt
stadsfullmäktiges åsikt med staden införlivas i kommunalt, administrativt och judiciellt
hänseende. För vinnande av berörda ändamål skulle underhandlingar inledas med
nämnda kommuner; för att å stadens vägnar föra dessa underhandlingar utsågos
särskilda inkorporeringsdelegerade. Tidigast slutförda blevo förhandlingarna med
Brännkyrka. Sedan förslagen till avtal godkänts, för stadsfullmäktiges
vidkommande den 29 juni 1910, förordnade Kungl. Maj:t den 22 mars 1912 om
Brännkyrkas införlivande med staden fr. o. m. år 1913. Avtal med Bromma blev
den 31 mars 1913 godkänt av stadsfullmäktige med vissa ändringar.
Stadsområdets tillväxt, bristen å bostäder och uppkomsten runt om
huvudstaden av villaområden med en befolkning, som till större delen hade sitt arbete
F R E LEE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
