Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunala institutionernas utveckling av Henning Karlson - Viktigare, i det föregående ej refererade kommittéutredningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom staden, gjorde det nödvändigt för kommunens myndigheter att rikta
sin uppmärksamhet å kommunikationernas utveckling, särskilt vad
lokaltrafiken beträffar. År 1908 tillsattes också en kommitté för ordnande av
lokaltrafiken norrifrån, den s. k. kommunikationskommittén. I sitt 1910 avlämnade
betänkande framlade kommittén förslag till lokaltrafikens fullständiga ordnande.
Tvärsigenom staden skulle enligt detta program för lokaltrafiken anordnas
tvenne dubbelspåriga huvudlinjer, en från norr till söder
(Tomteboda—Skanstull), en från öster till ”väster (Idrottsparken—Stadshagen), vilka skulle skäras
’vid Centralstationen och därigenom också stå i förbindelse med fjärrtrafiken.
Till huvudlinjernas slutpunkter skulle sedan lokalbanor ledas. Förslaget angav
flera byggnadsstadier; linjen öster—väster var i första hand avsedd att utbyggas.
Kommunikationskommitténs förslag remitterades till en »lokalbanekommission»,
med representanter för drätselnämndens båda avdelningar, hamnstyrelsen och
lantegendomsnämnden, som i allt väsentligt förordade förslaget. Till
lokalbanekommissionen inkommo dels erbjudanden från
Stockholm—Vesterås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag och Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag att
ordna sin lokaltrafik i anslutning till lokalbanebaneförslaget dels erbjudande
från Stockholms enskilda bank att genom ett för ändamålet bildat bolag
anlägga och trafikera de blivande lokalbanorna mot villkor bl. a., att ståden
överläte sin rätt att lösa de norra spårvägarna. Frågan är ännu oavgjord. För
underhandlingar med staten angående bangårdsfrågans lösning hava
stadsfullmäktige år 1911 utsett särskilda delegerade.
I en år 1906 väckt motion framhölls önskvärdheten av en del åtgärder från
kommunens sida för nedbringande av de alltjämt stegrade livsmedelsprisen.
Med anledning därav tillsatte fullmäktige år 1907 en kommitté (den s. k.
Zivsmedelskommittén) om tre personer för utredning av frågan, huruvida
Stockholms kommun kunde göra något för att nedbringa livsmedelsprisen, samt
framläggande av de förslag, i vilka en sådan utredning kunde resultera. Under
åren 1908—1912 framlade kommittén en hel del förslag rörande ordnande av
engrosfiskhandeln, bestämmelsen om brödförsäljning efter vikt, om ordnande
av mjölkhandeln i Stockholm etc., varjämte på kommitténs föranstaltande
tillkommit en omfattande undersökning av levnadskostnaderna i Stockholm 1907
—1908 (utförd av statistiska kontoret) samt en undersökning rörande
kooperation ifråga om livsmedelsanskaffning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
