Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIV Johans siste kammartjänare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit med om var 1838 under Crusenstolpeska
oroligheterna. Kungen var desperat och
fruktade det värsta. Då var det icke godt att vara
i hans närhet, och just i dessa vackra
sommardagar anlände kejsar Nikolaus af Ryssland som
en blixt från himlen, för att genom sin ankomst
än mer öka oredan. Att kungen, när det
kärkomna, oväntade och smickrande besöket var
öfver, drog en suck af lättnad är helt
förklarligt. Att Sveriges arffurste, prins Karl, under
en utfärd i vagn till Djurgården, under en
iråkad tvist, slog den kejserlige tronföljaren »på
nosen» betydde naturligtvis intet i politiken.
»Aldrig hade kungen varit mer vänlig till sinnes
än när jag den kvällen, efter ryssarnes afresa,
afklädde honom, och att han sedan sof godt,
det vill jag gå i god för.»
Det är flera decennier sedan jag hört dessa
anekdoter, men de lefva dock i minnet.
Hagström kunde ofta gång på gång upprepa samma
historia, men den fick alltid samma
verklighetsprägel och ihågkoms därför desto bättre.
»Herre Gud», brukade gubben Hagström
afsluta sina minnen, »när jag någon gång
kommer upp i slottet underlåter jag aldrig att
göra en titt in i Karl Johans sängkammare[1],
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
