Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tjockhufvud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
toilett
— 343 —
torröta
toilett, -en, 0, Toilette /. -bord, Putztisch m,
Toilette /. -spegel, Toilettenspiegel ro.
tok, I. -en, -ar, Narr ro. II. oböji. n
Dummheiten pl., Unsinn ro. Gd pd schief, krumm,
verkehrt gehen, -a, -n, ..&or, Närrin/,
-en-Skap, -en, -er, -eri, -et, -er, Possen ro,
Narrheit /, Schwank, Spafs ro, Schnurre /,
Unsinn ro. -ig, a. sinnessyag wahnsinnig, nicht
bei "Verstände, verrückt; dåraktig thöricht,
dumm; löjlig drollig, komisch, närrisch.
Vara «%» i ngn närrisch in e-n verliebt sein,
vara ** efter ngt auf etw. (ack.) erpicht sein,
-ighet, -en, -er, Verrücktheit /; äſr. —
token-skap. -prat, närrisches Geschwätz, Unsinn ro.
-rolig, a. drollig, närrisch, putzig, possierlich,
-rolighet, Drolligkeit, Possierlichkeit /.
tolag, -en, 0, Quaigeld n.
toler||ans, -en, 0, Duldsamkeit, Toleranz /.
-ant, a. duldsam, tolerant, -era,1 tr. dulden,
tolerieren.
tOlf, a. (grundtal) ZWÖlf. — Betr. «ms. jſr sms. med
tre. -t, -en, -er, Zwölfter ro. -te, a.
(ordningstai) zwölfte. För det o* zwölftens, -tedel,
Zwölftel n. -va, -n, ..vor, Zwölf/,
tolk, -en, -ar, Dolmetscher ro. -a,1 tr. [ver-]
dolmetschen; uttrycka ausdrücken; rarkiara
erklären, auslegen, -ning, -en, -ar,
Verdolmetschung /, Ausdruck ro, Erklärung,
Auslegung f jſr ſöreg.
tom, a. leer, -ahavk, -en, -er, Tomahawk ro.
Tomas, ro npr. Thomas ro.
toml|butelj, leere Flasche, -het, -en, 0, Leer|e,
-heit/. -händ[t],a. mit leeren Händen, -rum,
leerer Raum, -t, -en, -er, Bauplatz; Hof ro.
-te, -n, ..tar, -tegubbe, Wichtelmännchen]
n, Kobold ro.
ton, I. -en, -er, Ton ro. !Fa?a «r en annan
e-n andern Ton anschlagen ei. anstimmen,
F aus e-m anderen Loche pfeifen, tala ur
en hög <x» e-n hohen Ton annehmen ei.
anschlagen, in e-m hohen Tone reden, det hör
till goda ~en es gehört zum guten ei.
feinen Ton. II. utan best, art., -, mått o. yikt
Tonne /. -a,1 itr. tönen, -art, Tonart/. Tala
ur en annan ~ se ton. -fall, Tonfall ro. -fisk,
Thunfisch ro. -gifvande, a. tonangebend,
mafsgeb|end, -lieh. Vara den Ton
angeben. -konst, -konstnär, Ton|kunst /,
-künst-ler ro. -lös, a. tonlos. -Skala, Tonleiter /.
-sur, -en, -er, Tonsur, Glatze /. -sättare,
-sättning, Tonsetz|er ro, -ung/, -vikt,
Betonung/,
topas, -en, -er, Topas ro.
topograf, -en, -er, Topograph ro. -I, -[e]n, 0,
Topographie /. -isk, a. topographisch,
topp, I. -en, -ar, 1. i aiimh. Gipfel ro, p& torn,
berg, master äfy. Spitze/, p& träd äfv. Wipfel m,
p& master äfv. Top[p] ro. Frdn o, tili td von
oben bis unten, vom Kopf bis zu den
Fü-fsen. 2. sockertopp Hut ro. II. itj. topp, -a,1
tr. abgipfeln, abwipfeln, abköpfen. -formig,
a. kegelförmig, -mössa, Zipfelmütze /.
-rasande, a. wütend, aufser sich, -rida, tr.
übermütig behandeln, kujonieren, hudeln,
-segel, Toppsegel n. -socker, Hutzucker ro.
-ände, Zopfende n.
tordyfvel, -n, ../ar, Mistkäfer ro.
tordön, -et, -, Donner ro.
torf, -ven, 0, bränntorſ Torf, grästorf Rasen ro.
-grop, -jord, -mosse, Torf|grube, -erde f -moor
n. -tak, Rasendach n. -tig, a. dürftig,
ärmlich, kümmerlich, spärlich, -tighet, -en, 0,
Dürftigkeit, Ärmlichkeit, Spärlichkeit /.
-täcka, tr. mit Basen bedecken, -va, -n, ..vor,
Plagge /, Rasenpatzen ro.
torg, -et, -, saiatorg Markt, -platz ro; öppen piats
Platz ro. Föra till o,s zu Markte bringen,
-dag, Markttag, Wochenmarkt ro. -föra, tr.
^ ngt etw. zu Markte bringen, mit etw. zu
Markte kommen, -handel, -pris,
Markt|handel, -preis ro.
tork||a, a) -n, 0, Dürre, Trockenheit/. 6)1 I.
tr. 1. göra torr trocknen; frukt, säd o. dyi.
dörren. 2. stryka af wischen, abwischen, t. e. ~
svetten från pannan sich den Schweifs von
der Stirn wischen, dammet från bordet
den Staub vom Tische [ab]wischen, ^ sig
om munnen sich den Mund abwischen. II.
itr. trocknen, frukt, gräs o. dyi. dorren. — Med
adr. df abwischen, abtrocknen. ~ bört,
tr. abwischen; itr. verdorren. ~ fäst
antrocknen. <v/ ihöp zusammentrocknen. ~
in eintrocknen. ~ üpp, tr. auftrocknen,
aufwischen; itr. auftrocknen. ^ üt, itr.
austrocknen, ausdorren; tr. austrocknen,
ausdörren. -ad, a. om frukt getrocknet, gedörrt,
-duk, -lapp, Trockentuch, Abwischtuch n,
Wischlappen ro. -ning, -en, 0, Trocknen,
Dörren, Wischen n, jfr torka b. -ugn,
Darrofen ro. -vind, Trockenboden ro. -väder,
trocknes Wetter,
torn, I. -et, -, Turm ro. II. -en, -ar, Dorn ro.
-a,1 tr. ~ üpp auftürmen, türmen, -era,1
itr. turnieren. -erspel, Turnier, -spiel,
-rennen, Lanzen|brechen, -stechen, -spiel n. -falk,
Turmfalke ro. -ister, -n, ..trar, Hafersack ro.
-Iik,a. turmähnlich, -spets,-spira, Turmspitze
/. -svala, Turmschwalbe/, -ur, Turmuhr/,
-väktare, Turm|wächter, -wärter, Türmer ro.
torp, -et, -, kleines Frongut, Kötnergut n;
Kötnerhütte /. -are, -n, -, Fronbauer,
Köt-ner, Kossat ro.
torpedo, -n, -s ei. -er, Torpedo ro. -båt,
Torpedoboot n.
torr, a. ej vät trocken; förtorkad, utan lifskraſt
dürr; biid. trocken. Vara pd det /va im
Trocknen sein ei. sitzen, ~ bakom öronen
trocken hinter den Ohren, -het, -en,0,
Trok-kenheit, Dürre /, jfr ſöreg. -hosta, trockner
Husten, -lägga, tr. trocken legen, entwäs^
sern. -läggning, Trockenlegung,
Entwässerung /. -rolig, a. komisch, witzig, -röta,
»v =* föregående uppslagsord. 0 saknar plur. f bar omljud. F familjärt, P lägre språk. % mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>