Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upphovet till stjärndyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avlagra reserv-näring under hösten ——— särskilt äger detta
rum i stor skala vid frösättningen. Även lägre och
högre djur samla vinterförråd, såsom exempelvis bin
och ekorrar. Det är då ej underligt om även
människor på ett tämligen lågt stadium samla förråd för
regelbundet återvändande tider av ringa tillgång på livsmedel.
Emellertid kan man ej tala om en egentlig
tideräkning utöver fem dagar hos australnegrerna, då de ej
kunna räkna längre än till fyra eller fem. De veta väl
att månskiften återkomma och att vinter och sommar
omväxla, men de ha intet begrepp om längden av den
tid som förflyter mellan dessa företeelsers återkomst.
Något längre kommo andra folk, som togo det djärva
steget att räkna på ej blott den ena utan på båda
händerna så att tiotalet nåddes. Detta tillämpades på tiden
så att den större tidsenheten blev en dekad, d. v. s. tio
dygn. Denna har varit ursprunglig hos indoeuropeer,
semiter, hinduer och egypter liksom hos öboarna i Stilla
Oceanen. Ännu längre gick man i Mexiko, där man
införde 20-talet, motsvarande summan av alla fingrar och
tår, och därmed också en tidsenhet, som omfattade
tjugo dygn. Men att från dessa enheter höja sig till
den nya enheten om 365 dygn var ett
utomordentligt svårt steg för naturfolken.
Tusentals år förgingo, innan de intelligentaste folken
lyckades fastslå solårets längd. De bland dem, som
vistas i sådana trakter där solhöjden växlar starkt d. v. s.
långt från ekvatorn, införde utan tvivel tideräkningen i
år utan att äga kännedom om årets längd uttryckt i
dagar. Man tänke sig ett nomadiserande folk sådant
som lapparne i norra Sverige. Om hösten vandra deras
renar ned mot kusten för att söka sig föda och
lapparne följa dem. Om våren föras de av renarne till
fjälltrakterna. Det kan ej gärna undgå dessa nomader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
