- Project Runeberg -  Stjärnornas öden /
9

(1915) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upphovet till stjärndyrkan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Sedan de väl kommit underfund med att fyra kvarter
ligga mellan två nytändningar, blevo de i stånd att slå
den viktiga bryggan mellan det korta tidmåttet, ett dygn,
och det längre, en månad. De funno därvid att den
senare var i det närmaste trettio gånger längre än den
förra. På ett högre kulturstadium funno de att en
månad ej är precis 30 dygn utan något mindre, vilket
utan tvifvel skaffat dem mycket huvudbry. I själva
verket är den 29,53 dygn. I alla händelser visade sig
fullmånens och nytändningens periodiska återkomst vara
det pålitligaste och säkraste som låg inom deras
erfarenhet. Det var något helt annat än det
oberäkneliga uppträdandet av jordbävningar, stormar eller
åskväder och skyfall, för att icke tala om vilddjurs och
fienders härjningar. Man kunde ju nu överblicka och
beräkna förut oöverskådliga tider. Evighetsbegreppet
hägrade för första gången för mänskligheten. Månen
var den store mästaren, alltings mätare. Månens namn
är också i sanskrit Mâs d. v. s. mätaren och »mensis»
(lat. månad) är nära släkt med »mensura» (lat. mått).

Hos de folk, som ej bodde allt för nära polen, blev
därför månen satt framför solen. Hos mexikanerna hade
man för länge sedan ett mycket egendomligt mått för
längre tidsperioder, det s. k. »tonalamatl», omfattande
260 dagar. Otvivelaktigt var det avsett att omfatta
nio synodiska månader (beräknade efter avståndet mellan
två nytändningar). Men då denna tid omfattar 265,58
dygn, kunde den ej förlikas med den dubbla dekaden,
utan förkortades till 260 dygn, på samma sätt som vi
förkorta solåret, som i verkligheten omfattar 365,24 dygn,
till jämna 365 dygn. Man har utfört mycket vidlyftiga
undersökningar, varför mexikanerna valt just nio
synodiska månader i stället för tolv såsom de flesta andra
folk, men man har däri ej nått någon klarhet; så mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:16:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjarnoden/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free