Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upphovet till stjärndyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna framställning är ytterst märklig, da den visar
att mexikanerna gissat världsgåtans innehåll bättre än
till och med babylonierna. I stället för att såsom de
flesta andra folk antaga himmel och jord såsom de båda
urprinciperna, hade de tilldelat vintergatan urmoderns
viktiga plats. Ur denna hade alla de otaliga stjärnorna,
främst solen, framgått. Detta motsvarar i hög grad den
nutida uppfattningen, vilken nåtts först under det sista
årtiondet, tack vare huvudsakligen amerikanska
astronomers arbeten. Genom dessa har det påvisats att
stjärnorna avsöndras ur vintergatans nebulösa urmateria
och avlägsna sig från modersskötet allt mer ju äldre de
bli, i det att de samtidigt allt mer utprägla sin
individualitet.
Även i Babylon åtnjöt Venus-Ishtar, såsom vi ovan
sett, äran av att bli upptagen i den stora triaden av
stjärn-gudar. Assyrierna bibehöllo de nedärvda
traditionerna. Så buro de assyriska konungarna i nionde
århundradet f. Kr. såsom symbol på sin gudomliga
sändning ett halsband bärande i mitten en månskära,
pä sidorna ett kors omgivet av en ring, solsymbolen,
och en stjärna, Venus’ symbol, (jfr Montelius,
Nordisk-Tidskrift 1904 s. 13, fig. 30). De kristna ha upptagit
korset, muhammedanerna månskäran, såsom sina
speciella tecken. De judiska synagogorna äro vanligen
prydda med stjärnesymbolen.
Muhammedanerna använda likasom judarna, och även
vi i avseende pä påskterminens bestämmande, månens
ställning för den kyrkliga kalenderns fastställande.
Muhammedanerna räkna därvid med ett år om 12
synodiska månader. Då 12 synodiska månader innehålla
blott 354,4 dagar medan ett solår omfattar 365,24 dygn,
utjämnade de flesta folk den synodiska månaden att omfatta
30 dagar i stället för 29,53 och solåret att innehålla 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
