Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upphovet till stjärndyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
månader eller jämnt 360 dagar. Sådant var exempelvis
förhållandet i Egypten och ursprungligen i Babylon.
Naturmänniskan har nämligen mycket svårt att uppfatta
brutna tal eller bråk. För att avhjälpa de därigenom
uppkommande ojämnheterna infördes skottmånader
omkring vart sjätte år.
Från denna tid härstammar tolvtalets höga anseende.
Djurkretsen indelades i tolv hus, i vilka solen skulle
vistas en månad åt gången. Dagen och natten
indelades vardera i 12 timmar. Cirkelbågen indelades i
360 grader, motsvarande antalet dagar under ett år, så
att solens ställning för hvarje dag vid middagen skulle
vara framskjuten en grad på himmelen. Genom månens
behärskande av tideräkningen infördes mångenstädes en
komplikation, som sannolikt vållat mycken förvirring.
Som vi sett, gåvo australnegrerna olika namn åt månen
i de fyra olika kvarteren. Den stora olikheten i månens
utseende i dessa fyra ställningar gör en dylik indelning
naturlig. Man indelade därför också den synodiska
månaden i fyra delar, s. k. veckor. Som månadens
längd är 29,53 dygn avrundade man detta till närmaste
heltal, som kan jämnt delas med fyra, nämligen 28, med
ett fel av ej mindre än 5,5 procent, och lät varje vecka
omfatta sju dygn.
Till befästande av denna vecka har nog också
antagandet av sju vanderstjärnor i hög grad bidragit. Prästerna
hade nämligen upptäckt, att utom sol, måne och Venus
fyra andra stjärnor förskjuta sig på himlen i förhållande
till fixstjärnorna, som synas alltid bibehålla ett
oföränderligt läge sinsemellan. Dessa fyra vanderstjärnor voro
Merkurius, Mars, Jupiter och Saturnus. Varje dag i
veckan helgades åt en av de sju vanderstjärnorna och
fick bära dennas namn. Dessa namn ha behållit sig
ända till vår tid, så betyder söndag solens dag, måndag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
