- Project Runeberg -  Stjärnornas öden /
151

(1915) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merkurius, månen och Venus.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

då ytan där icke träffas av någon starkare solstrålning,
som ju uppfångas av de ständiga molnen, och i
horisontel led på grund av gnidning. Förvittringen
försiggår till följd av den höga temperaturen oerhört snabbt,
troligen omkring åtta gånger hastigare än på jorden, och
förvittringsprodukterna släpas av de häftiga regnen
skyndsamt ned för att fylla havsdjupen framför
flodmynningarna och i dalarna. En mycket stor del av Venus’
yta täckes därför utan tvivel av sumpmarker,
motsvarande dem, i vilka stenkolsbildningen på jorden försiggått,
men omkring 30 grader hetare. Intet damm tränger där
upp i luften och ger den en kraftig färg, endast den
bländvita reflexen från molnen tränger ut i rymden och
ger planeten dess utomordentligt lysande vita glans. De
kraftiga luftströmmarna i de högsta luftlagren utjämna
värmeskillnaderna mellan pol och ekvator nästan
fullkomligt, så att ett likformigt klimat råder över hela
planeten, såsom förhållandet var på jorden under dess
varmaste tider.

Temperaturen på Venus är ej så hög, att icke en
livlig växtlighet där kan frodas. De överallt och under
hela året likformade värmeförhållandena göra att något
slags anpassning efter yttre växlande omständigheter ej ägt
rum. Endast lågt stående varelser och troligen till den
allra största delen tillhörande växtvärlden, äro därför
spridda på Venus och organismerna äro av nära nog
samma beskaffenhet på hela planetens yta.

Omsättningen bland organismerna är där mycket livlig
på grund av den höga värmen. Troligen äro de därför
kortlivade. Deras döda kroppar förmultna hastigt då
de ligga i den fria luften, som därigenom fylles av
kvävande dunster. De döda delar, som inbäddas i det
med floderna nedförda slammet, förkolas hastigt till små
klumpar, som sedermera, så snart de lager i vilka de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:16:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjarnoden/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free