Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
„Ah, lappri!“ menade farfar; „hon har bara litet feber
efter att hafva legat här i aftonkylan och sofvit. Men se! hon
har ju en svullnad i nacken; hon har bestämdt trillat från det
höga brunnskaret, dit hon klättrat upp, för att titta ned. Är det
icke sannt, mitt barn?“
„Nej, nej, jag har varit i sjelfva brunnen!“ hviskade Ida,
„och jag har ätit af farfars stickelbär, men min käre frälsare har
personligen förlåtit mig.“ Och nu berättade hon huru allt tillgått,
ifrån det hon tog de första bären, tills engelen ledsagade henne
tillbaka till hemmet. Da hon slutat sin berättelse, glimmade stora
tårar i farfadrens stora ögon. Han tog henne i sin famn och
sade, djupt rörd: „Ja, var Herre kallar oss på besynnerliga vägar.
Alla äro vi syndare; men lycklig den, som snart beträder ångrens
stig! Mitt kära barn, glöm aldrig denna tilldragelse!“ — Han tog
derefter en hand full stickelbär af busken vid brunnen och gaf
henne, med dessa ord: „Det är icke den ringa frukten det kommer
an på, utan viljan, som skall pröfvas i smått som i stort.“ —
Ida smakade de märkvärdiga bären, med en blandning af fruktan
och hänförelse, under det hon i farföräldrarnes sällskap lemnade
trädgården och gick in i skolhuset.
Men när hon om qvällen gått till sängs och läste sina
aftonböner, lade hon särskild vigt vid orden: „Inled oss icke i
frestelse, utan fräls oss ifrån ondo!“ och i tankarna knäböjde hon
för frälsaren, som sjelf hade inplantat dem hos henne — och så
gjorde hon sedan hvarje afton, hela sitt lif igenom, och det bevarade
henne från synden och ångrens bittra väg.
I bifogade teckning se vi den lilla flickan, nu hemma hos
sin moder, af hvilken hon fått en mogon frukt, den hon betraktar,
tyst återkallande i minnet frestelsernas trädgård och dess farliga
frukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
