Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilla Hanna.
Det var en gång en stackars liten flicka, som hette Hanna,
och som hvarken hade far eller mor i lifvet, utan tjenade hos
en gammal häxa, hvilken var så elak mot henne, att det var
grufligt deråt, ty Hanna var vacker som en liten engel, men häxan
fulare än synden; och alltid sade häxan: »Det vackra skall jag
nog få klappadt utaf henne. “ Om dagarna fick Hanna vakta gäss,
men hon var lika god som hon var vacker och derföre höllo
gässen af henne; hon hade gifvit hvarje gås sitt namn och när
hon ropade på dem, kommo de genast. En gång, då hon satt
och beklagade sig öfver att häxan var så elak mot henne, kom
en flock vildgäss flygande. “Väh! Väh! Väh!“ skreko vildgässen.
— »Käh! käh! käh!» svarade de tama gässen, men Hanna
förstod väl, att detta skulle betyda: Hvarthän som längst?“
— »Väh! vähi“ sade vildgässen; »långt hort, långt bort!“
— »Käh! kähU skreko dervid alla de tama gässen. »Låtom
oss flyga bort! låtom oss flyga bort!“
— “Nej, för Guds skull,“ bad Hanna, »flygen icke er kos, ty
då slår häxan ihjäl mig!l"
— “Kommer aldrig i fråga, det skola vi nog veta förhindra,"
sade den gamle gåskarlen. Och så nickade han med hufvudet
och så vippade han med stjerten och innan Hanna visste ordet
af, kommo alla gässen rusande emot henne, hvar och en med en
fjäder i näbbet, och — ett tu tre! hade de fäst alla fjädrarna
på henne, derefter flögo de åstad med vildgässen och Hanna midt
i flocken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:16:50 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stjernblom/0021.html
