Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Kometerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KOMETEKNA. 245
genom polaroskopet. Utginge meteorerna omedelbart ur
hufvudet af en komet, så kan man omöjligen fatta, huru det
vore möjligt, att stora svärmar, såsom t. ex. 13
novembersvärmen, öfverhufvud kunde uppstå. För närvarande är denna
svärm för öfrigt redan så starkt isärdragen, att han - om
han erhölle eget ljus, - måste från fjerran förete anblicken af
en tråd af temlig stor längd, till utseendet mycket olik en af
de små periodiske kometerna, hvilka likaledes redan sedan
länge äro utsatta för solens attraktion.
Denna mekaniska isärdragning af det i förstone
klotformiga aggregatet fortsattes oafbrutet, till dess meteorerna
slutligen äro fördelade längs hela sin bana och vid sitt
sammanträffande med jorden förets en mindre lysande, men årligen
på en bestämd dag återkommande företeelse. Detta är nu
redan i viss mån fallet med svärmen af den 10 augusti
(Lau-rentiusströmmen). Har, såsom Leverier och Schiaparelli tro.
novembersvärrnen införts i sin nuvarande bana genom
attraktionen af någon af våra yttre planeter, så kan detta hafva
egt rum blott på en tid, då den äfvenledes i samma bana
ingående kometen 1866 befann sig i svärmen eller mycket nära
densamma.
Vår ofvan utvecklade hypotes om kometernas ursprung
stämmer, såsom läsaren redan torde hafva funnit, fullständigt
öfverens med Zöllners teori, hvilken likaledes anser
kometerna såsom de flytande beståndsdelarne af splittrade
planeter, utan att han närmare yttrar sig om sjelfva förloppet.
Vi tillåta oss ytterligare här den anmärkningen, att en
sön-dersplittring genom inre vulkanisk verkan svårligen kan alstra
kroppar, som gå fram i kometbanor.
Man skall kanske inyända, att en sådan åskådning direkt
strider mot hittills varande begrepp om »sträng ordning» och
harmoni i stjernsystemet. Jag svarar derpå, att sådana
begrepp äro föråldrade och att deras berättigande alls icke kunna
bevisas. Pjollret om evig harmoni i de olika systemen,
hvarmed mången astronomisk skriftställare söker lulla sina läsare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
