Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagliga rörelsens fenomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
10
hastighet i sin dagliga rörelse, d. v. s. i sin rörelse kring
himmelsaxeln. En stjerna, polstjernan, är belägen mycket nära
himmelens nordpol och får derför naturligtvis knappast någon
märkbar rörelse. De stjernor, som gå i himmelsekvatorn, ha
den största hastigheten, ty de ha under loppet af ett dygn
att göra ett hvarf i den stora cirkeln E Q. För en annan
stjerna, som går helt nära polen i den lilla cirkeln 1 . . . 2,
blir hastigheten betydligt mindre.
Emedan solens ljus om dagen förtager stjernorna deras
ljus, så är man i vanliga fall icke i tillfälle att under hela
dygnet följa en viss stjerna i hennes lopp på himlahvalfvet.
Eljest skulle man lätteligen märka, att vissa bland stjernorna
alltid äro öfver horisonten, under det att andra blott vissa
tider höja sig öfver denna. Med ledning af figuren är det
lätt att utreda detta förhållande. Stjernor som gå
exempelvis i cirklarna 1 . . . 2 eller 3 . . . 4 måste ständigt kretsa
öfver horisonten rundt om polen och ha derför ej någon
nedgång, altså ej heller någon uppgång. Sådana stjernor kallas
circumpolar-stjernor. Går någon stjerna i cirkeln 5 . . . N, så
måste hon i sitt lopp nätt och jemt vidröra horisonten i norr.
Den åter, som går i cirkeln 7 . . . 8, har denna sin bana
belägen delvis under horisonten i norr; stjernan har således en
nedgång på den vestra sidan af himmelen och en uppgång
på den östra. Denna stjerna måste vara under horisonten
en mindre del af dygnet, t. ex. 7 timmar, och uppe en
större del deraf, eller 17 timmar, ty detta framgår af den
proportion, i hvilken horisonten skär stjernans parallelcirkel.
För en stjerna i ekvatorn blir dagbågen OEV "lika stor
med nattbågen VQO; hon är derför uppe 12 timmar och
nere under horisonten 12 timmar samt får sin uppgång
precis i öster och nedgång i vester. Antages åter en annan
stjerna gå i parallelcirkeln 11 . . . 12 på södra sidan om
ekvatorn, så är hennes dagbåge mindre än nattbågen. Hon
är derför öfver horisonten mindre än 12 timmar och under
densamma mera än 12 timmar. Om slutligen en stjerna rör
sig i bågen S . . . 14 eller ännu längre i söder om ekvatorn
i bågen 15 . . . 16, så går hon hos oss aldrig upp öfver
horisonten och blir derför här ständigt osynlig.
Om sommaren går solen norr om ekvatorn, och derför
ha vi då långa dagar och korta nätter; om vintern går hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
