Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjernbilder - Stjernornas afstånd och rörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
leken, som återfinnes nedanför Karlavagnen, så hafva vi
uppräknat de vigtigaste stjernbilder, som äro synliga på vår
breddgrad.
3. Stjernornas afstånd och rörelse. Då genom
Kopernikus den åsigten framstäldes, att jorden rör sig kring solen
och ej tvärtom, gjordes af flere den tidens mest framstående
astronomer, bland andra Tycho Brahe, deremot den
invändningen, att om denna teori vore sann, så måste stjernorna,
åtminstone de närmaste, synas röra sig på himlen ett kort
stycke fram och åter under ett år. Alldeles som när man
åker i en karusell de närmaste åskådarena synas förflytta
sig i förhållande till de bakom stående.
Ingen sådan rörelse hos stjernorna kunde dock den tiden
iakttagas, och man slöt deraf att alla stjernor voro så långt
aflägsna från vårt planetsystem, att denna s. k. parallaktiska
förflyttning blefve omärkbar.
Klart är nämligen att denna stjernornas skenbara rörelse
blir mindre ju längre de äro aflägsna från oss, och att den
blir noll, om afståndet till dem vore oändligt. Tvärtom följer
det, att om någon sådan årlig fram- och återgående rörelse
hos en stjerna kunde observeras, skulle också dess afstånd
från jorden lätt kunna beräknas.
Det dröjde emellertid nära 300 år efter Kopernikus’ död,
innan denna konsekvens af hans epokgörande upptäckt kunde
göras fruktbärande. Så stort var stjernornas afstånd, och
så liten var deras förflyttning i följd af jordens rörelse, att
det erfordrades det 19:de århundradets förfinade instrument
och noggranna observationsmetod för att uppmäta dess
belopp. År 1838 lyckades det ändtligen den store astronomen
Bessel att konstatera tillvaron af en dylik rörelse hos en
stjerna af 5:te storleken i stjernbilden Svanen. Den
iakttagna förflyttningens belopp var, som man kunde vänta, ej
stort, den uppgick i sjelfva verket endast till en tredjedels
bågsekund, en vinkel ungefär lika stor som den under
hvilken en vanlig 25-öring synes på en mils afstånd. Skönare
vittnesbörd kunde ej gifvas om den höga ståndpunkt,
nutidens observationskonst uppnått, än genom att uppmäta
rörelsen af en så försvinnande storlek.
Lika väl som vi kunna beräkna 25-öringens afstånd, om
vi uppmätt dess skenbara storlek, kunde också den ifråga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
