Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjernornas afstånd och rörelse - Föränderliga och nya stjernor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
95
varande stjernans afstånd beräknas ur dess observerade
förflyttning. Man fann sålunda att afståndet till stjernan var
619,000 jordbaneradier eller 10 billioner mil.
Detta är ej den enda stjerna, hvilkens afstånd man på
detta sätt lyckats bestämma. Men antalet sådana är dock
ej särdeles stort. Med någon större säkerhet torde ej
afståndet vara kändt till mera än ett dussin stjernor. Den
närmaste af dessa är a Centauri, en stjerna på södra himlen.
Dess afstånd är ungefär hälften så stort som den nyssnämda
af Bessél observerade stjernan. Ljuset behöfver för att nå dit
från jorden en tid af omkring 5 år. Af ljusstarkare stjernor,
hvilkas afstånd man känner, må nämnas Vega och Sirius,
båda belägna ungefär en million jordbaneradier från vårt
solsystem.
Den rörelse, som vi nu talt om var emellertid helt och
hållet skenbar och beroende på jordens rörelse kring solen.
Men det finnes äfven en verklig rörelse hos stjernorna, som
man till skilnad från den föregående kallat deras egenrörelse.
Ehuru äfven den mycket ringa, är den dock lättare att
iakttaga, emedan den alltid synes försiggå åt ett och samma håll.
Den kan således säkrare bestämmas genom att jemföra läget
af en och samma stjerna vid långt från hvarandra skilda
epoker. Man känner egenrörelsen för en stor mängd stjernor;
deras antal uppgår för närvarande till flera tusen. Den största
egenrörelse man känner är 7" på året hos en liten stjerna
i stora björnen. Sedan Ptolomeus’ tid, d. v. s. på 1700
år, har denna stjerna förflyttat sig öfver 3° på himlen,
således mer än 6 måndiametrar, ungefär halfva afståndet mellan
bakhjulen i Karlavagnen. Vi se sålunda, att denna
egenrörelse i tidernas längd kan blifva högst betydlig, och att
stjernhimmelens utseende efter årtusendens förlopp torde vara
helt olika mot nu. Fig. 28 visar oss såsom ett exempel
huru stjernbilden Cassiopea troligen kommer att se ut om
36,000 år,
Det är sannolikt att de stjernor, som hafva mycket stor
egen rörelse, ej ursprungligen tillhöra samma stjernsystem,
som alla andra stjernor hvilka vi observera (vintergatans
system), utan äro främlingar som med stor hastighet ila
härigenom.
4. Föränderliga och nya stjernor. Vid noggrant akt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
