Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalenderavdelning - 1 Stockholms kommunalstyrelse - Energiverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Energiverket Rotel
- 5
Söderortssektionen
Avdelningsingenjör (29)
Olsson, Jörgen
Arbetsingenjör (21)
Bergman, Gunnar
Arbetsingenjör er (20)
Askervall, Henrik, Eriksson, Olov, Hägglund,
Gösta
3 verkmästare, 1 tekniker, 1 kontorsassistent
Antalet ABK-anställda vid anläggningsbyrån
var vid 1976 års början 110
Energiverket
Tulegatan 7—13 (Pa: Fack; 104 32 Sth,
postgirokonto 2803-5, tfn 23 65 40 (växel),
expeditionstid: måndagar—torsdagar 8—16.45,
fredagar 8—16.15, dag före helgdag 8—12.30
(lördagar stängt).
Gas
Den första förordningen om allmän
gatulys-hållning i Stockholm utfärdades är 1749. Enligt
denna ålåg lyshållningsskyldigheten husägarna.
På 1820-talet väcktes det första förslaget om
anläggande av gasverk i huvudstaden, men
förslaget strandade på husägarnas oenighet.
Först år 1846 enades de olika församlingarnas
husägare om lämpligheten av att göra
gatubelysningen till en för hela staden gemensam
angelägenhet. Något formligt beslut därom
fattades likväl icke förrän år 1850, då
beslutanderätten hade övergått till
sockenstämmo-nämndcn (jfr s 5). Denna beslöt samtidigt, att
gasbelysning skulle införas 1 huvudstaden.
Belysningen överläts på vissa koncessionsvillkor
tills vidare på det år 1852 bildade
gaslysnings-aktiebolaget, som år 1853 anlade det första
gasverket i Stockholm, Klaragasverket. Den 19
december 1853 tändes gasen första gången i
Stockholm. I januari året därpå var
gasbelysningen införd i Klara, Jakobs och Storkyrkans
församlingar. Det dröjde därefter till år 1800,
innan gatubelysningen utsträcktes till
kommunens övriga församlingar. På 1870-talet
företogs en väsentlig utvidgning av gasverket.
Kommunen hade bland de nyssnämnda
konccssionsvillkoren förbehållit sig rätt att efter
trettio års förlopp inlösa gasverket, och
stadsfullmäktige beslöt nu att begagna denna rätt.
Vid koncessionstidens utgång den 1 juni 1884
övergick därför gasverket i kommunens ägo och
ställdes under förvaltning av en särskild
styrelse (jfr s 165). Genom utvidgningsarbeten ökades
inom kort det inlösta gasverket
(Klaragasverket) till dubbla storleken. När sedan
ytterligare utvidgning av gasverket blev aktuell,
beslöts att anlägga ett nytt gasverk. Plats för det
nya gasverket erhölls i dåvarande Hjorthagen
inom Norra Djurgården med strand vid Lilla
Värtan. För vinnande av ökat strandutrymme
förvärvades samtidigt besittningsrätten till
lägenheterna Mariedal och Ropsten. Det nya
verket, Värtagasverket, planerades med
hänsyn till såväl Klaragasverkets framtida
nedläggande som behovet av utvidgning under de
närmaste 20 à 25 åren. Verket stod år 1893
färdigt att börja leverera gas. År 1919
inställdes driften vid Klaragasverket. Detta nedlades
definitivt hösten 1922.
Kolgasverket i Värtan, som under 1900-talet
utbyggdes och moderniserades i flera etapper,
utvecklades efter hand till en betydande
kemisk-teknisk industri, som förutom gas och
koks producerade ett flertal biprodukter.
Under 1960-talet väcktes frågan om att
antingen ersätta det personalkrävande och i
fråga om kammarugnarna hårt förslitna
kolgasverket med ett modernt spaltgasverk med
lättbensin som råvara eller under en 1
O-årsperiod nedlägga gasproduktionen. På förslag
av industriverksstyrelsen beslöt
stadsfullmäktige den 22 september 1969 (Uti 290) att
helt ersätta det nuvarande kolgasverkct med ett
spaltgasverk för en beräknad kostnad av 52
milj kr. Anläggningsarbetena påbörjades vid
årsskiftet 1969/1970 och det nya verket kunde
delvis tas i provdrift hösten 1971. Samdrift
med kolgasverket ägde därefter rum till den 1
juni 1972 då spaltgasverket övertog
gasproduktionen helt.
Från Värtagasverket tryckes gasen ut i
distributionsnätet via en mätar- och
tryclcredu-ceringsstation. Från denna utgår dels ett
medel-trycksrörnät, till vilket 10 regulatorstationer
inom inre staden är anslutna, och dels ett
liög-trycksrörnät för ytterområdena. Till detta
senare är 54 regulatorstationer anslutna.
Sammanlagda längden av gasrörnätet utgör ca 903
km.
Utanför kommunens jurisdiktionsgräns
levererar verket gas till Solna, Sundbyberg ocli
Nacka.
Från att ursprungligen ha varit avsedd
enbart för offentlig gatubelysning kom gasen efter
hand att användas även för belysning i
hemmen och som värmekälla för matlagning. Inom
industrin fick gasen användning bl a som bränsle
för drifl av gasmotorer. I och med
elektricitetens införande försvann gasmotorerna
emellertid efterhand i början av 1900-talet, medan
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
