Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalenderavdelning - 1 Stockholms kommunalstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Energiverket Rotel
-5
visas produktionsapparatens uppbyggnad
genom åren och dess kapacitet.
Helägda vattenkraftverk
Den 23 december 1918 levererades första
gången ström till Stockholm från Untraverket i
Dalälven. År 1921 avslutades första
utbyggnaden då fyra aggregat om vardera 7,5 MW
monterats. Det femte aggregatet på 10 MW
insattes år 1936. Periodtalet var ursprungligen
25 Hz och överföringsspänningen till
Stockholm 100 kV.
År 1924 inköpte Stockholms kommun
aktierna i AB Svarthålsforsen som ägde huvuddelen
av fallrätten i Svarthålsforsen. År 1938
förvärvade detta bolag huvuddelen av fallhöjden
i Järpströmmcn, belägen mellan sjöarna
Kallsjön och Liten i Indalsälvens norra källarm.
Järpströmsverket togs i drift år 1944. Det var
då utrustat med två aggregat, vartdera på 40
MW. Ett tredje aggregat av samma storlek
togs i bruk år 1947. AB Svarthålsforsen
igångsatte år 1948 arbetena med Svarthåls forsverket
som togs i drift år 1954. Det är utbyggt för en
fallhöjd av 14,5 m och har tre aggregat,
vartdera på ca 24 MW.
Delägda vattenkraftverk
År 1926 bildade Stockholms kommun
tillsammans med Sandvikens Jernverks Aktiebolag
Lanforsens Kraftaktiebolag (jfr s 533). Syftet var
att bygga ut den nedanför Untraverket belägna
Lanforsen. I bolaget har kommunen 2/3 av
aktiekapitalet. Lanforsen byggdes ut år 1931
ocli år 19-18. Stockholms andel i Lanforsverket
är för närvarande ca 25 MW.
År 1929 förvärvade Stockholms kommun
delägarrätt med 6/35 i de av Krångede Aktiebolag
ägda Krångedefallen i Indalsälven. En första
utbyggnad av Krångedeverket med två
aggregat fullbordades år 1936. Efter ytterligare
utbyggnader stod verket fullt utbyggt med sex
aggregat om sammanlagt 220 MW år 1947.
Krångede Aktiebolag har inköpt ytterligare
fallsträckor och kraftverk har utbyggts vid
Gammelänge och Mörsil i Indalsälven, i
Stor-finnforsen och Ramsele i Faxälven samt
Mo-forscn i Ångermanälven. Kommunens andel i
Krångedebolagets kraftstationer är
sammanlagt 100 MW mätt vid transformatorstationen i
Horndal.
År 1973 slöt AB Svarthålsforsen avtal med
Gullspångs Kraft AB om att ingå som delägare
till 40 % i vattenkraftstationerna Sveg och
Byarforsen. Stationerna ger sammanlagt ca
50 MW. Byarforsens kraftverk togs i
kommersiell drift den 6 november 1975. Från denna
tidpunkt gäller ett tolvårigt avtal om arrende
av lika stor effekt som delägarskapet omfattar.
Egen värmekraft
Under 1950-talet stod det klart att Stockholms
kraftförsörjning borde kompletteras med
modern värmekraft. I samband härmed växte
också fram beslut om startande av en
fjärrvärmerörelse (se s 182). År 1953 beslöt
fullmäktige anlägga ett kraftvärmeverk i Hässelby.
Verket togs i drift år 1959. Det var då utrustat
med tre ångpannor som kan eldas antingen med
olja, kol eller med båda bränsleslagen samtidigt.
Tre ångturbiner finns, som driver var sin
generator. Den sammanlagda effekten på de tre
generatorerna är 80 MW.
I oktober 1968 utökades Hässelby verket med
ett kondensaggregat om 158 MW.
År 1957 godkände stadsfullmäktige ett
mellan dåvarande elverket ocli Aktiebolaget
Atomenergi ingånget avtal om att gemensamt anlägga
ett kärnkraftvärmeverk i Ågesta i Huddinge
kommun. År 1958 knöts även vattenfallsstyrelsen
genom ett särskilt avtal till Ågestaverket.
År 1960 beslöts definitivt att verket även skulle
få en kraftverksdel. Ågestaverket var utfört för
en total effekt av 65 MW, varav 55 MW värme
och 10 MW elkraft. Dessa effekter har senare
justerats något. Kraftproduktionen uppgick till
ca 50 milj kWh/år. Driften vid Ågestaverket
upphörde under juni 1974.
För att läcka det växande behovet av
elektrisk toppeffekt ocli även för att tjänstgöra
som reserv liar AB Svarthålsforsen i Värtan
byggt en gasturbin om 53 MW. Turbinen togs i
drift i oktober 1969. I maj 1973 togs i drift en
gasturbin om 40 MW i Högdalen.
År 1971 beslöts om fortsatt utbyggnad av
el-och värmeproduktionsresurserna i Värtan
dels med ett stort kraftvärmeaggregat om 250
MW elkraft och 330 MW värme med beräknad
idrifttagning år 1976. Det gamla
kondensaggregatet G14 i Värtan liar konverterats till
mottrycksdrift och tagits idrift i oktober 1974.
Aggregatet ger 15 MW eleffekt och 75 MW
värmeeffekt.
Sedan år 1964 är Stockholms kommun via
Krångede och AB Svarthålsforsen delägare i
Oskarshamns Kraftgrupp AB. Utanför
Oskarshamn liar uppförts ett kärnkraftverk med en
eleffekt om 460 MW varav Stockholm
disponerar 42 MW. Detta verk, det första
kommersiella kärnkraftverket i Sverige, producerade
elenergi första gången i augusti 1971.
Sedan år 1969 är Stockholms kommun även
en gagerat i uppförandet av ett andra nukleärt
aggregat om 580 MW i Oskarshamnsverket med
en andel för kommunen från år 1975 av
tillsammantaget 115 MW från de två aggregaten och
llhöran de gasturbin.
År 1968 ingavs till kungl maj:t en konces
sionsansökan för ett kärnkraftvärmeverk
179"
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
