Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÖRKA SKOGEN 109
Jägarn.
Jag vill inte ha någon anställning —
Frestarn.
2 Vänta lite, men på villkor, att5ja;—imed ett ord,
att ni uppför er som en människa, en vanlig människa!
Jägarn.
Får jag höra; det skall intressera mig få veta
hur en vanlig människa uppför sig.
Frestarn.
Vet ni inte det? — Hvarför ser ni så kollrig ut?
Jägarn.
Det sista skall jag besvara med två ord: Jag ser
kollrig ut, därför att jag är bortkollrad. Jag har
nämligen tillhört det slags människor, som tror hvad
folk säger, i första kastet; därför har jag blifvit
fulljugen. Allt hvad jag trott på var lögn; därför är
hela min person förfalskad; jag har drifvit omkring
med falska åsikter om människor och lif, räknat med
falska termer, utprånglat falskt mynt utan att veta
det; därför är jag icke den jag är.
Jag kan icke vara bland människor, icke tala,
icke anföra en annans ord, icke vädja till en utsaga,
af fruktan att det skall vara lögn! 1 flera omgångar
har jag inträdt som medbrottsling i den ankarsmedja
som kallas samhället, men när jag blef likadan som
de andra, så gick jag ut och blef stigman, skogsman.
Frestarn.
Det där är bara prat — nu återvänder vi till
storhertigen, som begär era tjänster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
