- Project Runeberg -  Stora Landsvägen. Ett vandringsdrama med sju stationer /
108

(1909) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108 STORA LANDSVÄGEN
Jägarn.

Behåll det då i minnet, när jag upphört vara —
och glöm mig!

Kvinnan.

»Jag är icke, blott hvad godt, jag uträttat, är.»

Hvarför hade ni aldrig medlidande med era
medmänniskor?

Jägarn.

Frågan är orätt framställd! Såg ni nå’nsin någon
ha medlidande med mig? Nej! — Hur kunde jag
då besvara känslor, som icke skänktes mig? — Och
för öfrigt, hvem var det som först predikade: »Det
är synd om människorna!»

[Kvinnan försvinner.]

Jägarn.
Hon gick!
De går alltid, när man vill försvara sig!

*



Frestarn
linl.
Si där råkade jag erl Nu ska vi talas vid, men
här är lite mörkt, vi ska tända så vackert — [det
Jjusnar] så att vi kan se hvarandra — det är så nöd-

vändigt att man får se hvarandra när man skall tala
förstånd.

Det är från storhertigen, han värderar er för
edra talangers skull — han erbjuder er en anställning
som hofarkitekt med en lön så och så stor, bostad
med vedbrand och vivre etcetera, ni förstår!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 17:35:42 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stlandsvag/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free