Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen, at likheten inför Majestätet uphör
och at en viss klass (de sjelfve) flyttas
ända up inom kretsen af Majestätets
gloria. Vinna de denna önskan, då, och
endast då, ligger Kungamagtens til växt i
deras plan. Men Konungarne hafva
begynt inse, likasom folkens pluralitet
alltid insett, at denna skenbara förstoring
i det hela är et förringande, så at äfven
utan afseende på rättvisa och ömhet inot
folken, sjellva den egna fördelen skulle
befalla Furstarne at icke beqväma sig til
aristokratiens önskningar.
Detta är et kort begrepp af hvad
Frankrikes och andra länders aristokrater
vilja. Man har hittils alltid, men origtigt,
förblandat deras sak med Furstens; och
detta har varit deras afsigt. F’urstnrnas
olyckor hafva härledt sig från detta
misstag. Sällan har någon varit mildare,
rättvisare och ömare för sitt folk än Ludvig
XVIj men han kunde icke slita sig los
från et parti, hvilket endast önskade
honom 6åsom et värn för deras egen
storhet, deras egna gränslösa-anspråk på
em-beten, äfven utan egenskaper, på
njutningar utan möda, på vördnad utan
för-tjenst, på rättigheter at våldföra packet,
men strafllöshet, då de sjelfve brutit mot
lagar, dem de ansågo gjorda at brukas
endast för och aldrig emot sig. Den
o-lycklige Konungen insåg ej, at då desse
Aristokrater skreko om thronens helgd,
var det sina egna privilegier de mente.
Men tiden var förbi för dylika anspråk;
folket hade lärt känna ej blott sina
rättigheter, utan ock sina krafter. Det
hårdnackade motståndet retade til raseri —
och det var Franska Magnaterne, som
mördade Ludvig XVI.
Hans Bror har lagt en sådan
förfärlig lexa på hjertat, ocn dessa Magnaters,
eller rättare storhets-pretendenters, skri
förvilla honom icke. Detta har han
Jå-tit se allt ifrån början af sin Regering.
Redligt understödes han af sitt folk; och
man kan svårligen frukta, at idéer och
systemer, hvilka passade på medeltiden,
och ännu stå qvar på vissa ställen,
endast som fornlemningar, dem man
skonat, af vördnad för deras ålder, skola
åter få öfverhanden hos et folk, som en
gång insett deras origtighet och förkastat
dem. Man måste besinna, at detta folk
är sammansatt af icke mindre än tretio
millioner förståndiga, och de mest
spiri-tuela menniskor.
Om Fransmännens grannar på andra
sidan Pyrenéerna har redan så mycket
blifvit sagdt, at man ingenting kan
tillägga, likasom ingenting finnes at invända
emot det allmänt fattade begreppet om
Spaniens närvarande läge. Hvad de så
kallade Liberalas egentliga afsigter Mro,
och hvad de ämnade företaga, i fall
deras röst finge gälla, det är omöjligt at
utreda i frågan om et land, der ingen
yttrande frihet finnes. Det pa6tås, at de,
genom Hertigen af S. Fernando fått et
stöd i sjelfva Ministéren. At denna
mannen är de liberala benägen, synes
mindre otroligt, än at han, i fall så vore,
kan bibehålla sig eller uträtta något.
Spaniens styrka försvann, så snart
det uptäckte America. Kanske är genom
en af de ofta inträffande skenbart bizarra
combinationer af händelser, denna
storhets uplifvande förbundet med Americas
förlust; och detta villkor synes då vilja
snart upfyllas. Ty om ock Spanien
kunde sända förfärliga härar til America; så
uträtta de föga i et glest bebodt och
bergigt land, försvara dt af et folk, som
val synes vara fattigt på resourcer, men
dock äger en i >itt mod och sin föresats
at hellre ’ stupa än åter knfvas. Det är
tätt bebodda och rika länder, som
eröf-ras. Detta erfor Napoleon. Tyskland,
Italien, Spaniens slatland föllo lätta -*of
för hans vapen. Ryssland och Spaniens
#
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
