Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8r då en af de sfnadehér, vi lagt Hr L.
til last, och 6tår väl tilsammans emlast
med -det orimliga påstående, som den
skall uuderstödja.
I behandlingen af nästa fråga om
flickan Anna Andersdotters lyte är
ingenting så anmärkningsvärdt, at det här
för-tjenar plats.
Angående ersättningen til de slagne
ocli sårade (sid. 14) är ej heller något
vjgligare at anmärka, än at jemförelsen
ined Pigan Johanna Sörfeldt haltar, då,
såsom Hr L. sjelf anför, händelsen med
henne var olaglig arrestering utan tortur,
och nu åter Iråga är om tortur ensamt;
ty arresteringen med deraf följande
hinder, tidsspillan och mera, som Herr L.
omnämner, kommer icke på Röösgréns
räkning, enligt hvad allmänt bekant är;
hvarlöre också den i fråga ställde
summan af mångdubbelt 100 R:dr Banco til
hvardera bör af Hr L. vid et’ annat
til-fälle ihågkonunas.
Men äfven här är förfarandet i
näst-följande fråga desto rikhaltigare på begge
slagen af de vanliga
anmärkningsförenil-len. Den handlar om den ofta omtalte
uplopps-anklagelsen mot Ilr Leijonmarck.
»Rapporten,« säger Hr L., »innehallar
Ȋfven den angifvelse, at Capitenen
Lei-»jonmarck hade öfverfallit och burit hand
»å Röösgren, då han i tjensteförrättning
»stadd var, hvilket i vissa fall har
egen-»skap af edsöre« (vill säga edsöresbrott).
Men den, som känner Kgl. Förordningen
af d. 20 Jan.. 1779, vet at 9 g. i 18 Kap/
Missg. B. numera börjas sålunda:
»Djerf-»ves någor med hugg och slag öfverfalla
»them, i och lör theras embete skull,
»soin Konungens eller Hans Embetsmäns,
»eller Rättens arender gå; böte
Tuhun-»drade daler til treskiftes,« och at
följ-agtligen, da intet annat straff lör en
Länsmans ölverfallande i tjensten finnes
stad-gadt, et sådant brott alldeles icke, enligt
5 b
Hr L:s förmenande, i något fall har
egenskap af edsöresbrott. Det går således ej
heller an, at, såsom Hr L. gjort,
från-känna IJärads-Rätten dorasrätt äfven
Öf-ver frälseman i dylik fråga.
»När Actor,« heter det vidare,
»onl-»sider afstod ifråli all talan emot
Kapi-»tenen (Leijonmarck) och icke gjorde
nå-»got påstående om ansvar hvarken i ena
»eller andra delen af målet; såuphörde
»med detsamma Domarens åtgärd.« Man
får väl icke misstänka Herr L., at alltid
hafva varit eller ämna förblifva af en
sådan tanka? Han må väl icke föreställa
sig, at Domstolen kan nedlägga något
under allmänt ålal hörande brottmål blott
derföre, at åklagaren skulle vilja afstå
från dess fullföljande?
Smädelsernai detta ämne äro:
»Röös-»grens rapport och derpå grundade
actio-»nen« (anställd genom Actor, som
Konungens Befallningshafvande förördnat)
»smakar af illvilja och obet\ägenliet emot
»Capitenen Leijonmarck, for det biträde
»han lemnade misshandlade fångarne; och
»samma anda synes äfven råda i
upställ-»ningen af Tings-Rättens Domslut.« -
-»Andamålet« (nämligen Härads-Rättens)
»kau ej vara annat, än at på något sätt
»nedsvärta Kapitenens förhållande och
»gifva åtalet något sken af befogenhet,
»för at sålunda bana väg til den honom
»ålagde ersättning. Om sådant ej utmärker
»våld och mannamån, då hafva dessa
»ord ingen betydelse, hvarken i språket
»eller lagen.« - - Röösgren, som getiom
»sin rapport gifVtt anledning til den
obe-»fogade actionen, i fall han kan censeras
»at hafva sjelf rapporten skr ifvit , eller
»låtit skrifva.u Må läsaren dömma,
här-öfver! Och må Kgl. Hof-Rätten, lör
allmänna rättvisans tilfredsStällande dömma
häröfver så, at andan af illvilja och
obenägenhet, at neds vär/andet, at
skenet af befogenhet, at vägbanandet, at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
