Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ombudsman äga enahanda rättighet til
åtaL
En Domstol måste således finnas, som
äger at dömma öfver Högsta Domstolens
Ledamöters utöfning af sina Embeten;
och ingenting är naturligare, än at låta
densamma äga domsrätten äfven öfver
Konungens Rådgifvare för deras
embets-förvaltning, Desse äga dessutom emot
Högsta Domstolen två verkliga skäl til
jäf: det ena, at Konungen Sjelf der är
Ledamot, och det andra, at Rikets
Ständer genom sitt Constitutions-Utskott
förordna anklagelsen emot Konungens
Råd-gjfvare, hvaröfver följagtligen bör
dömmas af en Domstol, hvilken ej står i
något sådant beroende af Ständerne, som
för Högsta Domstolen äger rum genom
Opinionsnämnden.
Det är derföre, som en Riks-Rätt
finnes stadgad i våra grundlagar. Men sjelfva
dess möjlighet var en djerf tanke. En
magt i Staten, lika ansvarsfri som
Konungens och Stäudernes, och någon gång
tiläfventyrs föga mindre vigtig, beroende
af samvete och lagar, men erkännande
öfver sig ingen jordisk Lagskipare, och
ingen mot vig t, som dock finnes för
Ko-ming och Ständer — en sådan magt är
det man måste föreställa sig, när man
nämner en Riks-Rätt. Och när man
skapar den, måste man vara omtänkt at
gifva den en sammansättning och
beståndsdelar, mäglign a t stå med o veld och
sjelf-ständighet emellan et helt, möjligtvis
up-bragt och då ej alltid fogligt, folks
anspråk å ena, och en möjligtvis svag
Recents Ministrars alltid fruktansvärda magt
å andra sidan. Ej mindre vigtig är
domsrätten öfver Konungens Högsta Domstol,
om det olyckligtvis någonsin skulle
hända, at af dess Ledamöter i Embetet begås
brott, som förljena beifran. Riks-Rätten,
med et ord, är slutstenen i Svenska
Statsförfattningens byggnad. Låt hvalfvet nå-
gon gång komma at tryckas af en tyngd;
och man skall erfara, om det är
likgill-tigt, antingen denna sten är af fast ämne
och väl infogad, eller icke.
De, som upförde byggnaden, hafva
icke fulländat denna del af sitt verk,
ehuru man af visheten i hela
anläggningen måste sluta, at de icke misskänt
be-liafvet deraf. Det tilhor då. deras
efterkommande at fullända; och skyndsamhet
är af nöden.
I Riks-Rätten, antingen Högsta
Domstolens Ledamöter eller Konungens
Rådgifvare tiltalas, sitta Presidenterne i alla
Rikets Collegier och två Militnrpersoner,
alla innehafvare af förtroende-embeten,
och således icke i den belägenhet, hvari
sjelfständige domare alltid böra befinna sig.
Träffar åtalet Konungens Högsta
Domstol; då räknar man i Riks-Rätten ännu
fyra Ledamöter i enahanda förhållande,
nemligen de fyra Stats-Råden; och der
finnas då ej mer än tre Ledamöter, som
äro skyldige at vara lagfarne män,
nem-ligen Presidenten i Svea IIof-Rätt och
begge Hofrätts-Råden. Bland de Öfriga
kan ej, annorlunda än tilfälligtvis, finnas
någon, som äger juridiska kunskaper, då
likväl hela antalet stiger omkring tjuge
personer. Om nu alle de lagfarne
hindras af laga förfall eller jäf; så är Rätten
ändock domfor, när Lolf der ut i sitta.
Högsta Domstolens Ledamöter mangrant,
tibalade må hända för sina beslut i de
klyftigaste lagfrågor, skulle således
kunna komma at stå til rätta inför Domare,
som allesammans vore obevandrade i
deras yrke. Det måste väl tvertom vara
af-gjordt. at en väsendtlig egenskap hos en
Domare Öfver Konungens Högsta
Domstol är at vara lugkunnig, och at denna
egenskap således, om möjligt vore, icke
borde saknas hos någon bland
Riks-Rät-tens Ledamöter. När flere skola
gemensamt besluta, är det oftast bättre at hal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
