Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
va en Ledamot mindre, än hafva en min*
dre skicklig.
Vid åtal emot Konungens Rådgifvare
finnas uti Riks-Riitten fyra lörtroende-män
mindre, nemligen Stats-Råden, hvilkas
ställen intagas af fyra Justitiæ-Råd, utan
at likväl sjelfstänrligheten är ökad, enär
Justitiæ-Råden , såsom nämnd t är, stå i
et förhållande til Rikets Ständer, som
just hindrar Konungens Högsta Domstol
at kunna nrgöra Riks-Rätt. I skicklighet
är väl mycket vunnet genom förökande
nf de lagfarnas antal; men det hinner
ändock icke til hälften af Ledamöternas
fulla antal. Riks-Rätten är således ej
heller för detta fall så organiserad, som den
borde vara.
At få den svarande emot sin
bestämmelse, synes mig icke hafva någon
oöf-vervinnelig svårighet och jag har dertil
sökt uttänka et förslag, som jag
härmedelst vördsammast vill ölverlemna til
Hög-lofl. Utskottets pröfning.
De fel i den nu varande Riks-Riittens
sammansättning, som jag här anmärkt,
ligga ej deruti, at alla dess Ledamöter äro
tilsatte af Konungen. Endast vissa villkor
stadgades, som inskränkte Konungens val
til sjelfständiga personer, dem lian ej
vidare kunde skilja från deras befattning;
så skulle jag tro det hufvudsakliga i den
nödiga förbättringen vara vunnet, ehvad
Riks-Riittens Ledamöters em beten blefve
förenade med Hssa andra ernbeten, eller
åt särskilda personer updragna, desste
måtte då äga eller icke äga andra
beställningar i staten.
Det gifves likväl en naturligare
utväg, hvarigenom Riks-Rättens
bestämmelse uttryckes i sättet at formera den,
och förtroendet för densamma
underhål-les af denna åskådliga ändamålsenlighet;
en fördel, som säkert må räknas bland
de vigtigaste i all politisk och borgerlig
“Stiftelse. Fråga är om en Domstol emellan
Konungens Ministrar och Folkets ombud.
Konung och Ständer böra då gemensamt
välja denna Domstol. Om antalet af
Ledamöter anses böra vara i8> så föreslås
af Standerne et tredubbelt eller minst
dubbelt så stort antal hos Konungen,
som deraf utnämner dem Han i nåder
behagar; och på samma sätt utses et lika
antal suppleanter, hvilka vid hvarje
Riksdags slut böra vara fulltalige och i
stadgad ordning efterträda afgående
Ledamöter, så at ej mer an första gången
någon Ledamot annorlunda tilsättes, än at
fullmagt utfärdas til den i ordning
varande suppleanten. Ledamots och
Sup-pleants-embeten hindra ej från
innehaf-vande af andra tjenstér i staten, dem
undantagna, som jag framdeles kommer
at nämna. Fullmagterne utfärdas af
Konungen. Embetet åtföljes icke af någon
lön eller inkomst. Ingen Ledamot,
boende på livad ort i Riket som helst,
njuter någon ersättning för kostnaden til
inställelse och bevistande af
sammankomsterna, hvilka alltid hållas på stora
Rid-darhns-salen för öppna dörrar.
Med et sådant valsätt, behöfva icke
alltför många värdige medborgare
utsln-tas från valbarhet. Det finnes
olyckligtvis sällan öfverflödig tilgang på tjenliga
föremål för et sådant val, och det är
nödigt, at de, som finnas, få begagnas.
Det är ej mindre nödigt, at en ära, som
bör blifva den högsta i samhället, blir
en upmumran til medborgerlig dygd för
så många täflare, som möjligt är.
Om förmögenhet eller stånd bör
alldeles ingen fråga blifva; och en föreskrift
om ålder vore öfverflödig. Det är
endast från redan inneliafvande beställnin-
far i staten, soin hinder för valbarhet
unna upkomma; och fråga är då om
Högsta Domstolens Ledamöter. Villkoret
för deras antagande skulle vara, at de!,
som antoges, frän den stunden uphördfe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
