Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga planer, Han, hvars förde] bjuder, at
i lige n må förtryckas, Han, som förenad
nied folket, hvars stora massa aldrig äger
eller skyddar förtryckande fördelar, ej
kan af någon inagt Öfverviunasl Et ord
af HoiiOni — och förLryckarnes arm är
-förlamad. Et annat namn i Hans
Råd-kammare — ocli folket har vunnit, hvad
som annars skulle kostat strömmar af
blod, och dock aldrig kunnat beräknas.
— Den, som ej värderar detta, den som
hellre vill revolutioner och blodbad och
anarki, hvarje gång statens hjulverk
hunnit nötas och behöfva förbättring, må
yrka et annat system. Jag begriper ej, at
någon annan magt, än en Konungs, skulle
kunna göra allt detta.
Jag vet, at Konungarne någon gång
i dylika belägenheter hållit et visst parti,
och naturligen det, som lofyat dem ökad
magt. Och livad gräns har väl hittils
någonsin funnits för Regenters iniga
begrepp om rätta beståndsdelarne at deras
magt? Derföre säger jag icke, at någon
ting under solen är fullkomligen säkert.
Jag säger blott, at Konungamagten är
den största, säkerhet, som fkmes, för
inenskliga rättstilståndet. Och det
påminner jag framför allt, at hvad vi hittils
sett i denna väg, aldrig varit et
utbii-dadt monarkiskt system, sådant som vi
äga rätt at vänta det. I denna stund äro
Konungarne ännu bl-ottställde för alla de
gamla förförelserna; och ingen tid har
för dem varit vådligare än denna. För
ingen är det svårare än för dem, at icke
misstaga sig på tidens karakter. De
måste nu se med egna ögon omedelbart in
i statens angelägenheter, hvilket under
Sakernas lugna gång i den utbildade
författningen ej skall blifva nödigt, och
hvilket aldrig på en Konungs plats är
möjligt för någon annan, än en
utomordentlig man. De måste se långt framom sina
rådgifvare, om de vilja undgå at qvar-
hållas i mörker. Men det skall ej alltid
blifva så. Et steg ännu — och intet Öga
mer skail kvinna tilsluta sig för ljuset.
Folkmassans syn skall öp nas, och
forblindelsen fly öfver allt.
At medborgaren skall vara genom
födseln bestämd til vissa rättigheter, ellér
genom födseln utesluten från deras
för-värfvande, derom är icke mer fråga.
Några få v.anmägtiga försök at återbringa
oss til <?t sådant tilstand hafva i vår tid
ej kunnat få framgång. Vi födas nu i
allmänhet med rättigheter at för vä rf va
rättigheter. — Mep detta är allt. At få njuta
dem, til hvilka vi födas, det är frågan.
At dessa må blifva lika skyddade, och
främst bland alla skyddade, åt hög och
låg, fattig och rik, det är det stora
steget, som återstår. När detta steg är gjordt,
när den första och allmänna fördelen blir
at vara menniska och medborgare, när
hvar och en med stolthet erkänner sig
med andra jemngod inför lagen, när alla
lyckans fördelar ej smickra mer, än det
medvetandet ut vara en fri och
sjelf-ständig man; då skall ifvern at 6tiga
up-före i samhället svalna. Så länge man ser
denna ifver ännu i full verksamhet, har
man et säkert tecken, at de jemnlika
rättigheterna, naturens rättigheter, icke
vunnit mycket. Så länge Iycksökeriet, t
hvad yrke som helst, ar vilkoret för
åtnjutande af de fördelar, detta yrke
erbjuder, så länge njuter man dem på
andras bekostnad, så länge är en del af
samhället dömd at med sin svett och
möda nära en annan del, som i
maklighet förtär landets goda. Såsom öfvergång
til et annat, men ingalunda i sig sjellt, är
detta tilstand bättre än det, då man
föddes til alla de fördelar, som man nu lått
rätt at förvärfva. Skulle vi stanna här; så
vore det likgiltigt, om styrelseformerna
blefve bättre eller sämre. (Forts, e. a. g.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
