Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handel. Endast den handel och de
fabriker, som kunna lemna varor til nedsalt
pris och således icke frukta för någon
tällan, endast de doctimentera sig såsom
verkligen fördelaktiga och på naturlig väg
upkomna.
Et exempel har blifvit taget af
Lii-beckarnes handel i Sverige under Gustaf
Ericsson. Förståndige män hafva
emedler-tid redan besvarat detta inkast och sagt,
at det icke var Liibeckarnes fria handel,
utan just deras ofria handel, deras
mo-nopolium, som skadade Riket. Man bör
dessutom skilja varor, som äro absolut
nödvändiga och kunna frambringas med
någon omtanka; från dem, som endast
et i stort beräknadt system kan förskaffa.
Det var en förlust och en vanära, at
ut-ländingen skulle tilföra oss kål och
morötter, som så lätt kunnat åstadkommas;
men vägen at få dem odlade här var
visserligen icke at förbjuda deras införsel.
Och nu skulle et sådant förbud hvarken
göra ondt eller godt, emedan ingen
utland ing i alla fall förmår täfla med den
inhemska productionen. Men äfven på
den tiden, då dessa varor behöfde
införas, är svårt at inse, huru deras införsel
blifvit oskadligare, derigenom at den skett
med inhemska skepp. Fraktförtjensten,
säger man, hade då stadnat inom landet;
det vill säga, at inländskt sjöfolk fortjent
de dagspenningar, som betaltes för
transporten. För at riktigt förstå detta, måste
man antaga, at den, som nyttjades til
fraktarbetet, skolat sofva , om han varit
hemma. Se der också hvad som inträffar
med öfverbefolkade stater.
Detta förer til betraktelse öfver den
så kallade frakthandeln. Hvarföre denna
näring kallas handel, kan jag icke förstå.
Lika gerna borde man då ge detta namn
åt Dalkarlarnas vandringar til Stockholm
eller Gallicianernes til Lissabon. Vinsten
består der uti, at främlingen iår arbete
jordt af våra matroser, och at desse
eniföra sina arbetslöner — ty at
redaren först leger dem och sedan ockrav
med deras arbete, förändrar ingenting i
saken. Då detta anses för nationalvinst,
så är det svårt at inse, hvarföre man icke
lika gärna upmuntrar arbetsfolk at
utvandra til främmande länder, der arbete
betalas högt, och sedan återkomma med
hvad de fortjent. Den enda skillnaden
vore, at vinsten då tilfölle folket.
Dessa korta reflexioner äro gjorda
under et icke vetenskapligt forskande,
och hemtade ur det vanliga förståndets
område. De framläggas också omogna,
åtminstone utan anspråk på ofelbarhet.
Tidehvarfvet är liberalitetens, och tvång
eller bemödande at befrämja hvad som
strider mot sakernas natur måste vika för
den fördomsfria forskningen. I statsläran,
såsom i vetenskaper och allt,
(Theolo-gien kanske undantagen) finnes ej mer
några trosartiklar, några symboliska
böcker, livilka kräfva blind undergifvenhet.
Inrikes Underrättelser.
I anledning nf tilkännaglfvandpt i N:o 6, får
man nu underlätta, at den i N:o 5 nämnde Kgl.
Författning, angående inlanteri • Regementernas
beklädnad, numera är definitift afgjord- i
fullkomlig likliet med hvad då upgafs, undantagande
datum , som blifvit undradt.
Under den H Jan. har Kongl. Maj:t beslutit,
at Jämtlands Inlanteri.Regemente förvandlas til
Fältjägare.
G.n>-ral Lieutenanten, Ordföranden i Kongl*
Krigj Huf Kälten rn. m Frib. Georg C. von Dö
b ln afled i Slot kholm den 16 d^ntles. Den 17
b> h-g-ide Koegi Maj:t til Ordförande i Kongl.
Krig* H ■! Rätten i nåder utnämna Herr
General-Majoren Gust W «f Tibt.ll
Kongl Förordningen mol Lurendr’^geri och
I iiliiörsnillning af oen 3 Febr sisll år bl f g’nast
inlnberad och har aldrig bliivii »ait i verket. K. ffl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
