Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o i8-
C0CKH02LM:
COURIER.
Thorsdagen den 2 Mars.
Sine ira, studio et metu.
KYRK O LAGFAR ENHET.
(Forts, frän föregående N:r).
Henna fråga låter med andra ord
sålunda: hvar finnes det undantag i lagen,
som stadgar, at en prest, hvilken inför
vederbörlig Domstol stått til rätta för et
angifvet brott och genom laga
kraftvun-net beslut blifvit derifrån frikänd, kan
dragas inför arman domstol i samma sak
och å nyo dömmas, då lagen, i .allmänna
ord och för hvar och en, vid straff
förbjuder at å nyo draga den sak för rätta,
hvari dom eller utslag förr är, som
vunnit laga kraft? Och hvar linnes, for prest
eller någon annan, undantag från
Tryck-frihets-förord ningens stadganden, at
lag-ligheten af åtalade tryckta skrifters
innehåll skall hädanefter alltid prÖfvas
af en Jury eller Nämnd, bestående af
Nio personer, hvilka sammanträda -vid
den domstol, der brott emot denna lag
åtalas, och at förbrytelser emot denna
lag uptagas i Stockholm vid
Kämners-Rätterne, men i alla andra städer vid
Rådstugurätten i den stad,
Boktryckeriet , ifrån hvilket den åtalade
skriften utkommit, anlagdt är, eller vid
anläggandet anmäldt blifvit?
På den tid, då ingenting kunde i
tryck utgifvas, utan censur, fans
naturligtvis ej heller något författare - ansvar
för tryckta skrifter. Denna tid tog slut
hos oss vid 1809 års revolution. Under
de mellantider, då et slags tryckfrihet
existerat, har likväl aldrig funnits
befrielse från theologisk censur. Således har
författare-ansvar för en religionsskrift i
Sverige aldrig ägt rum förr Un
tryckfriheten år 1809 infördes och sträckte sig
äfven til theologiska ämnen. Då
upkom-mo följaktligen också de första
Tryckfri-hetsdomstolar öfver skrifter i dessa
ämnen. Ingen äldre lag kan då tillåta, och
ingen nyare har tillåtit någon annan
domstol at befatta sig med anklagelser mot
prester i theologiska tryckfrihetsmål, än
aen, som enligt Tryckfrihets - förordnin-
fen äger at dömma öfver alla andra
an-lagade personer för tryckfrihetshrott i
theologiska och alla andra ämnen.
Häraf är således tydligt, at Herr T,
för sina tryckta skrifter icke efter någon
gällande lag kunde ställas til rätta inför
annan myndighet, än den
tryckfrihets-domstol, som verkligen dömt och befriat
honom. Men om sådant kunde ske; vore
det väl nyttigt? Och om det berodde af
oss at stifta en lag, som tilläte det;
borde vi val finnas dertil benägne?
Kunde vi, genom en sådan
lagstiftning, tillika inskränka tryckfriheten i
religionsämnen och således underkasta
sjelf-va skrifterna samma domsrätt, som
straffade författaren strängare, emedan han
utgifvit dem såsom prest; då kunde
åtminstone vår lagstiftning komma at sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
