Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manhänga med sig sjelf; och frågan
blef-ve blott, om et sådant inskränkande af
tryckfriheten vore önskligt. Likväl blefve
verkan af inskränkningen ännu
ofullständig, i fall lagförändringen endast skulle
sträcka sig til prester; ty allt hvad dessa
i religionsämnen kunde hafva at säga,
skulle möjligtvis kunna sägas af andra
och, mindre strängt bedömdt af andra
domstolar, fritt utkomma och hafva
samma påföljder för allmänna uplysningen —
oberäknadt, at en prests arbete alltid
kunde utgifvas under en annans namn,
om denne, under en annan domsrätt, vore
trygg mot ansvar för hvad som endast
kunde komma presten inför hans
domstol til last.
Kunde vi åter icke afskaffa
Tryck-frihets-domstolarnes domsrätt öfver
pre-sternas, så väl som andra författares
skrifter; då vore för allmänna uplysningen än
mindre någon förändrad verkan af
pre-sternas författarestraff a t påtänka. Vi
ägde blott den besynnerliga tilfredsställel
sen at, liksom nu med Hr T. inträffat,
se presten straffad såsom 6ådan, under
det hans skrift spridde sig och lästes utan
allt hinder deraf. Tänkbart är det ej
heller, at någonting i verkan af skriftens
läsning skulle förändra sig derigenom, ar
man finge veta, det presten, som
författat henne, lidit någonting derföre — en
underrättelse, som dessutom ofta icke
kunde omedelbart åtfölja sjelfva skriften
i hvarje läsares hand.
Såsom författare lagligen frikänd, och
äfven såsom prest ej underkastad någon
laglig utväg at för sitt författareskap
sär-skildt straffas, har då Herr T. ej heller
kunnat hos uplysta nitälskare för laglig
ordning föranleda någon önskan af
Förändring i de lagar*, efter hvilka han
borde behandlas. Ingenting annat än
missnöje med Tryckfrihetslagen och den
theologiska taakefrihetgn har kunnat fram-
kalla någon sådan önskan hos den, som
gjorde sig reda för, hvad han ville. Och
denne borde, för at upnå sin afsigt, ej
stanna förr, än antingen all tryckfrihet
uphört, eller ock theologiska censuren
vore åter införd, eller åtminstone
doms-rätten öfver theologiska tryckfrihetsmål
öfvergått til Domkapitlen eller någon
annan myndighet än de allmänna
tryckfri-hetsdomstolarna.
Från dessa allmänna betraktelser
be-gifva vi oss til historien af Hr Tybecks
tryckfrihetsmål.
Han hade blifvit til talad år 1817, på
Stockholms Stads Consistorii angifvelse,
för två frän trycket utgifna skrifter, den
ena kallad Biblisk förklaring öfver
Hög-mässo-texten på andra slora
Böneda-gen d. 20 slpril 1817: Gud var i
Chri-sto och försonade verlden med sig sjelf
och den andra: Uplysande
anmärkningar vid en recension, som i Stockholms
Posten blifvit införd öfver
förstnämnde skrift. Jury hade frikänt dessa
skrifter och Stockholms Stads Kämners-Rätt
ådömt åklagaren de i
Tryckfrihetsförordningen stadgade böter för namnsedelns
brytande. Från dessa böter hade Kongl.
Hof-Rätten den 25 Febr. 1818 frikänt
åklagaren och i öfrigt fastställt
Kämners-Rättens utslag.
Nu blef målet — vi veta icke, af
hvad anledning, — hos Kongl. Maj:t
an-mäldt och sedermera öfverlemnadt til
Ju-stitiæ-Canslers-Embetet, som uti
skrif-velse til Consi6torium i Strengnäs
tilkän-nagaf, at sedan utredt blifvit, at
författaren til ofvannämnde skrifter
prest-em-betet beklädde och i sådan egenskap vore
genom ed förbunden at hvarken hos sig
sjelf hysa eller bland andra utsprida
annan lära, än den, som vore grundad i
Guds heliga Ord samt våra symboliska
böcker, och Kongl. Maj:t, med nådigt
afseende derpå, til Justitiæ-Canslera-Era-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
