Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
personer, högre och lägre, hvad deras
embeten och fel vidkommer, 11 ti lära
och lefverne. Fel uti lära kan väl icke
betyda detsamma, som villfarelse och
irrlärighet. Fel i lära kan här til och
ined betyda blott fel i lärandet, i
läro-einbetets förrättande. Men i alla fall kan
man fela uti framställningar af läran,
u-tan at drifva en falsk lära, och den
correctionsmngt, som Consistorium i
sådan händelse utöfvar, blir alldeles icke
densamma, som det skulle få, om det
kunde dömma öfver frågor om sjelfva
lärans renhet.
Den af Strengnäs Consistorium uti
Tybeckska målet åberopade 24 §. i
samma förordning handlar om vägen til
klagan ölver Consistoriernas beslut och
föreskrifter i allmänhet, at besvären skola gå
til Hof-Rätterna. »Men skulle eljest
saken,« heter det, »hvaruti någon finner
»sig besvärad, röra och angå vår rätta
»lära och religion, en prestmans embete
»ug lärande, predikande och
Gudstjen-»stens förrättande, så vilja vi 6traxt låta
»saken komma under vår egen revision,
»och deröfver sedan förordna, som vi
»finne rättvist och sakens beskaffenhet
»fordrar.« —Är det då detta enda
stadgande, som skall komma i strid med allmänna
grundsatser och föreskrifter? Kan det ej
tillämpas annorlunda, än at
Consistori-erna skola få domsrätt i frågor om vår
rätta lära och religion?
Hvad som genast faller i ögonen är,
at en underställning, sådan som
Strengnäs Consistorium gifvit, under Kongl.
M.aj:ts nådiga Revision och
förordnande, alldeles icke omtalas i den
åberopade paragrafen. Här talas endast om de
händelser, då någon finner sig besvärad.
Til underställning har Consistorium
alltså ägt alldeles ingen grund. Hade
underställningen varit laglig; så kunde
deraf dragits den slutföljd, at et definitift
beslut bordt föregå, emedan endast
sådana kunna af den myndighet, som
gifvit dem, underställas högre pröfning. När
nu tvertom Consistoriernas åtgärder i
frågor om lära och religion icke, enligt det
åberopade stadgandet, annorlunda än
be-svärsvis komma under Kongl. Maj:ts
revision och förordnande; kan då af detta
stadgande icke dragas någon slutföljd
dertil, at Consistoriernas åtgärder i
dylika mål måste innefatta definitiva
(huf-vudsakligt afgörande) beslut. Annorlunda
än genom slulkonst kan åter något
dylikt från detta ställe icke hämtas; ty uti
orden finnes det ingalunda.
Deremot hafva Consistoriernc andra
åtgärder, än definitiva beslut, sig
updrag-na uti frågor om läran och religionen j
och til dessa åtgärder höra de allvarliga
förmaningar, som enligt r Kap. 2
Kyrkolagen måste föregå laga
ransak-ning och dom. Sådana förmaningar
kunna föranleda missnöje; och detta
missnöje kan, enligt besvärs-hänvisningen uti
den i fråga varande Förordningen,
fullföljas hos Kongl. Maj:t. Consistoriernas
remisser til åtal inför Jaga domstol kunna
af Kongl. Maj:t, enligt denna hänvisning,
efter anförde underdåniga besvär,
pröf-vas och de deri förordnade
rättegångar-nes nedläggande eller fortsättning bero
af Kgl. Maj:ts nådiga förordnande.
Rutströmska rättegångens nedläggande för en
tid, enligt dylik nådig befallning, är et
exempel härpå.
At Kyrkolagen och Förordningen om
rättegången i Domkapitlen alltid blifvit
så förstådde, och lika litet deras bokstaf
som deras anda ansetts föranleda til
någon domsrätt för Consistorierna i
reli-gionsmål, visar «ig tydligast deri, at
ingen nyare lag, som handlar om dylika
mål, betraktar såsom ändring i dessa
äldre lagar, de mera uttryckliga stadgan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
