Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tens i Upsala och Consistorii eget
angående samma predikan gifne betänkande.
Efter sådana förberedelser och
var-ningsgrader hade saken kommit under
Hof-Rätten, som på gjord invändning
förklarade, at då Kyrkoherden Rutström
vore angifven at i sina predikningar
haf-va brukat villfarande lärosätt, och slika
mål borde, til följe af Kongl. Maj:ts Bref
och befallningar af den 8 Maj 1731, ao
Mars 1735, 25 Juni 1742 och 2 Maj 1751,
i Hof-Rätterna uptagas och afgöras, samt
hvar och en sak borde komma til den
domstol, dit den efter angifvande hörde;
hade Consistorium rätteligen förfarit, til
följe hvaraf saken komme i Kongl.
Hof-Rätten at uptagas och angifvaren at der
sina skäl förete.
Sedan rättegången derefter på Kongl.
Maj:ts nådiga befallning afstannat och nå-
tra år förflutit, til dess Rikets Sländer
os Kongl. Maj:t gjort underdanig
anmälan om dess återuptagande; befallde
Kongl. Maj:t, under åberopande af i73i
åfis Kongl. Bref, Hof-Rätten, såsom
rätter Domstol, at åter behörigen företaga
målet och detsamma med laga dom
skynd-samligen afhjelpa.
Innan saken af Kongl. Hof-Rätten
afg jordes, infordrades öfver vissa af den
anklagades läror, Domkapitlets i Upsala
betänkande. Utslaget blef, at han
afsattes från Kyrkoherdeembetet; och bland
skälen dertil anföres, at han tvenne
resor varit från .prestembetets förvaltande
skiljd, samt vid dess återtilträdande
varningar erhållit, men icke låtit sådant sig
til rättelse och förbättring lända. Men
om afsättningen skulle fortfara hela hans
Iifstid, eller endast vissa år, eller ock
han finge njuta befordran å annor ort,
det har Kongl. Hof-Rätten förklarat
ankomma på Kongl. Maj:ts nådigste
välbehag, som uti Kyrko-ordningen
förbehållit Sig at, när en prestman visade märk-
lig bättring, Sjelf derom i nåder efter
omständigheterna förordna.
Hvad vi ur denna dom nu
antecknat, visar huru både Kongl. Hof-Rätten
och Stockholms Stads Consistorium då
för tiden betraktat gränserne för sina
åtgärder i mål af denna beskaffenhet. De
lagar, som då blifvit följda, aro icke
sedermera förändrade. Sjelfva Kyrkolagen
af år 1636 tillägger icke Consistorierna
någon domsrätt i dylika mål. Den säger
i 1 Cap. 2 §.: »Dera i Läroståndet, så
53väl som alle andre, af hvad stånd de
3>äro, skall ock härmed allvarligen vara
»förbudet, häremot at uptänka och
ut-33sprida nägre villfarande meningar, eller
»bruka nagre anstötlige ordasätt, Guds
»församling dermed at bekymra eller
för-33arga: gör det någon, och uppå
före-■»gången allvarlig förmaning sig icke
»rättar, vare, efter laga ransakning och
vdom, räknad för en affälling, miste
»sitt embete och förvises riket«. Det
lärer val ej kunna påstås, at
Consistorierna i Sverige någonsin efter
reformationen ägt rättighet at dÖmma til
landsflykt. Då nu den Inga ransakning och
dom, som här föreskrifves, kan medföra
et så svårt straff; är det derföre
uppenbart, at Consistorierna ej kunna vara de
domstolar, som skola ransaka och
döm-111a öfver dem af Läroståndet eller
andre, som enligt detta lagställe anklagas
för at hafva utspridt villfarande meningar.
Kongl. Förordningen den 11 Febr.
1637 om Rättegången i Domkapitlen
säger i 14 §., at 33om något vigtigt ärende
»förekommer, som angar religionen och
ssGudst.jensten, skall det gifvas Kongl.
3>Maj:t tilkänna , då Kongl. Maj:t vill strax
sjförordna, hvad sakens beskaffenhet
for-»’drar.« För öfrigt förekommer i 8 §. af
denna Förordning, at Biskopen och
Ca-pitlet böra dömma uti de saker, som
e-gentligen angå Prest- och Skole-stånd6-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
