Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mästare äfven i länder, der upfostran
varit enkom riktad på embetsmäns
bildande? De voro utrustade med ljust
förstånd; detta var odladt och skärpt genom
stora kunskaper i allmänhet; de hade,
såsom privatmän, följt fäderneslandets
styrelse; de kände dess lagar och historia;
de hade tänkt öfver regeringskonsten i
allmänhet och lämpat sina spekulationer
på det verkliga — allt saker, hvarmed
man sällan har tid at sysselsätta sig, då
man redan som barn begynner sköLa
årender.
Äfven i Sverige har funnits en tid,
då embetsmannen bildades genom studier
och var mognad i dem, innan han blef
statens tjenare — och detta var Sveriges
storhets tid. Axel Oxenstjerna, Pehr
Brahe och dylika voro skicklige embetsmän,
utan a t halva gått i embetsmannalära;
men de voro invigde i all sin tids
lärdom, innan de sökte at användas.
Denna tid, invänder man, bör ej önskas
til-baka. Jag önskar den ej eller tilbaka,
ty den var behäftad med det stora felet,
at en klass af medborgare nästan
uteslutande hade rättighet at göra sitt snille
och sin bildning gällande, likasom at äga
viss egendom. Allt det förderlliga och
revoltanta i dylika undantags rättigheter
känner jag. Meningen var blott den at,
da det i alla fall var en gifven klass, som
ägde anspråk på stora einbeten och
betydenhet, så voro medlen, hvarigenom
medlemmarne af denna klass sinsemellan
täflade och gjorde sig skickliga, vida at
föredraga framför dem, som nu brukas:
ensidig skråmässig upfostran, eller, som
annu sämre är, ingen upfostran, utan
blott tjensteår.
Nu har, jemte offentlighetens och
ljusets, äfven de jemnade rättigheternas tid
kommit, och vissa klassers uteslutande
anspråk på statens tjenster hafva uphört.
Tjensteårs och skrå-systemet bidrog at
motväga dessa anspråk och göra det
möjligt äfven för den ofrälse medborgaren
at njuta något af de fördelar, staten
til-lagvt sina tjenare; men det medförer,
såsom vi redan sett, så skadliga följder,
at det måste falla, om någonsin en sann
medborgerlighet, uplysning och rättvisa
skola upstå.
Jag uprepar den frågan: huru skall
man da få embetsmän, om den för dem
enkom inrättade upfostran uphörer? För
at svara härpå, behöfves föga
filosoferande; blott en framställning af huru det
tilgår i andra länder, der publicitet och
representation finnas; ty dessa äro
nödvändiga vilkor. Och just derföre är det,
som all skråmässig embetsmanna-corps
kämpar emot representation och
publicitet *). Man lider ej gerna det, hvaraf
man hotas med undergång.
I dessa länder, jag nämnde, går
vägen til embeten oftast genom
representationen, säkert åtminstone genom den
utmärkta talenten. Hos oss står — skälet
hafva vi sett — embetsmanna-corpsen och
den representerande i motsats mot
hvarandra. Ty jag talar icke om de stift, de
Doctorshattar, hvarmed det Högv.
Pre-ste-Standet, eller de domsagor och
andra sysslor, hvarmed de i det Välloff.
Borgareståndet inblandade embetsmän ofta
kunna upmuntras. Hvem som sådant
åtnjuter, ar redan embetsmän förut och
träder, genom sin befordran, icke in på
en ny bana, utan blott i en högre grad
af den förra; aldrig til statens styresman
(den verkliga embetsmannen), utan blott
til en indrägtigare, men ej mera
magt-påliggande, beställning. Jag talar om den
i andra fria stater vanliga händelsen, at
en verklig Jolks-repre$erttant, som ut-
*) Fruktan för ljuset har medföljt skrän, oclt
deraf kommer också den Fngelska
benämningen på de under skrå lydande hendiverk
(tuy-steries).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
