- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 1-104 1820 /
173

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i synnerhet då Ministrarne ej hafva
något samband sins emellan, så at den
proposition, som af en Minister är
con-trasignerad, kan vara icke gillad, kanske
icke ens känd af de öfriga. Om nu den
contrasignerande dertil är ofrälse, så är
ju hans lagförslag utkastadt på et villande
haf, der det beror på slumpen och Guds
försyn, om det af någon menniska tages
under armarna.

Denna olägenhet har man dock icke
anat såsom möjlig, just derföre at Adeln
ar så inrättad , som vi nyss nämnt. Alla
högre embeten anses såsom Adeln
tilhö-riga, och mer än hälften af Riddarhuset
består af embetsmän. Huruvida desse äro
skicklige til medlare mellan regering och
folk, derom vill man ej yttra sig. At de
likväl varit det och ofta försvarat folket,
då folket ej förstått försvara sig sjelft,
detta lärer oss erfarenheten.

Oaktadt således talenter, åtminstone
å något ställe, inom vår representation
unna framträda och framträdt; så har
dock representationen aldrig varit vägen
til embeten , om icke, såsom redan nämndt
är, för dem, hvilka förut äro embetsmän,
eller til sådana embeten, som äro vigii-

fare för innehafvaren än för staten. Det
allas at göra lycka; och sä kan det
kallas endast på de ställen, der embeten
ensamme kunna ge värde, der de anses
såsom näring, der den, som fått
upfos-tran, men icke 1 vekas at få en tjenst,
hvoraf han kan lefva, tror sig i samma
ställning med landtmannen, hvilken sått
sin åker, men icke lär skörda.

Bland våra ofrälse stånd intaga
Pres-terne främsta rummet, och äfven de
representera ingenting annat än sina
personer. Då de tala om Kyrkan, så vill
det säga boställen och tionde; ty i
religions sakers algörande hafva de
ingenting mer at säga än hvarje annat stånd.
Kyrkolag stiftas af Konung och tre stånd,

likasom allmän lag; och Påfven i Rom
skulle således af Sveriges lagstiftare
kunna erkännas för Kyrkans öfverhufvud,
utan at svenska Prestershapet kunde
lagligen hindra det. Den Kyrka, som
Presterne sägas representera, är således
inglunda den andeliga i bibeln omtalta
Kyrkan, utan, såsom redan nämndt är,
Presternas personliga rättigheter,
boställen och tionde. At de skulle
representera den privata fasta egendom , som
en och annan bland dem händelsevis
äger, det hafva de icke ens sjelfve påstått.
Den sats man någon gång hört drilvas,
at Presteståndet skulle representera
up-Iysningen och vettet i staten, är en
smä-delse mot de öfriga stånden och har
väckt förargelse.

Ur et stånd, hvars rike icke är eller
åtminstone icke bör vara af denna
verl-dene; hvars upfostran har en viss
inskränkt bestämmelse; hvars utkomst
beror på befordran; och hvars
inblandande i verldsliga ting man sorgfiilligt sökt
förekomma (utom — besynnerligt nog —
i det vigtigaste medborgerliga updrag,
lagstiftningen); ur et sådant stånd söker
man icke statens embetsmän. Det enda
exemplet af en Prest, som var
föredragande hos Körningen, konunr.r troligen
icke at uprepas. En Prest al nog
inflytande och gunst, för at kunna blifva
Minister, har också säkert i sin hand medel
at befordras såsom Prest; och han väljer
då svårligen den förra mera törniga och
mindre lönande vägen.

Återstå således våra verkliga ofrälse
representanter: Borgare och Bönder. Är
deras upfostran verkligen sådan, at de
kunna användas til embeten? Och äfven
med den enda hos oss medborgerliga
uplostran, cl. v. s. undervisning vid
skolor och universiteter, skulle de kunna det?

Här kommer åter den stora frågan
om publicitet och opinion, I länder, der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:26:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1820/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free