Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa finnas, kan en representant komma
til nationalförsamlingen för första gången
Från den ailägsnaste vrå af Riket, utan
at någonsin liafva sett hufvudstaden, och
ändock genast vara inne i ärenderna,
likasom hade han skött dem från
barndomen. Hos oss deremot äro
representantens, såsom embetsmannens, göromåt
en skråhemlighet; endast lång vana vid
Riksdagar initierar en representant. [-]Nå-gra-] {+]Nå-
gra+} måste han bevista såsom lärling, för
at höra och se, huru det går til, innan
han kan eller vågar öpna sin mun.
Re-resentationen och embetsmanna-corpsen
unna således räcka hvarannan handen;
den ena är skrå, derföre at den andra
är det. De liafva äfven likhet derutj, at
begge äro underafdelta i mindre skrån,
b i; Man har sagt, at vår representation
ar bättre än andra, deruti at den utgår
directe från sjelfva stammen af nationen
eller den arbetande klassen. Detta är
6ant; men et missförstånd äger vanligtvis
rum om meningen af delta directa
utgående fr.ån folket. Hvarje fastighelägande
medborgare, som drager statens bördor,
har en naturlig rätt at nämna sitt ombud
vid nationalförsamlingen, likasom den at
kunna blifva ombud. livar och en
väljande måste äfven nödvändigt välja
ombudet bland sina likar: en grundsats,
som är sann, ty alla medborgare, äro
.såsom sådane, likar i rättigheter och inför
lagen; men skråsystemet bar af denna
allmänna och sanna sals gjort en vrängd
uttydning och sagt, at t. ex.
landtman-nen icke får välja en stadsbo, denne
ingen annan än en borgare; och det til
och med enligt underafdelningar inom
hvarje klass. Om den klokaste och
ärligaste landrman i et Härad bor på
fräl-segård, eller förr idkat annan näring eller
varit i ijenst, så får han icke höja sin
röst i ståndets och fäderneslandets
angelägenheter; om i Stockholm (den enda
nog stora stad, för at kunna välja efter
skrån) den man, hvars uplysning och
redlighet äro allmännast erkände, skulle
höra til någon af de orepresenterade
klasserna, så får han icke väljas, likasom i
fall t. ex. stadens skickligaste ämnen
skulle vara Grosshandlare, ändock ej fler
än två af dem kunna väljas; eller endast
tre, i fall de äro magistratspersoner,
endast en i fall de äro minuthandlare o.
s. v. — Man har vid Riksdagar och utom
Riksdagar talat mot det felet i vår
författning, at vissa medborgare, såsom t.
ex. ofrälse Ståndspersoner *), ej få välja
Riksdagsmän, eller, som det heter, icke
äro representerade, och man har gått
ända derhän at vilja äfven af dem bilda
et 6krå, et femte stånd. Visserligen är
det et fel, at medborgare finnas, som ej
representeras; men et ännu större, at
de finnas, som icke få representera.
Sålunda äro kanske samhällets ädlaste och
uplystaste medlemmar ofta stängde från
öiverläggningen om dess angelägenheter.
De som icke älska representation
och icke önska, at dess röst skall få
nå-ot inflytande, de äro nöjde med allt
etta. Men äfven de finnas, som af ren
välvilja försvarat representations-systemet;
sådant det ar. De hnfva sagt, at
böndernas interesse skulle försummas, om
sm åherr ar finge insmyga sig bland dem.
Ja, så länge de måste insmyga sig (och
det är just hvad som nu någon gång sker)
så länge äro de farliga; ty de måste
förkläda sig. Men blefve det hvarjom öp-
J>et at söka den äran at tala i
fädernes-andets namn, så skulle inskränktheten
och egennyttan få ganska svårt at tränga
sig fram. Och om det äfven skulle
lyckas, så vore det för sista gången; folket
skulle snart uplysas om sitt ombuds
o-värdighet. Dessutom så länge landtmän-
») Et ord, som endast har en konstlad
bety-delse och sldrig borde hafva någoo,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
