Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Tryckfrihetsförordningen äfven en
öf-verträdelse af Regeringsformens
bokstaf-liga föreskrifter; och då måste
följaktligen skyldigheten til contrasignations
vägrande äga rum. Nu träffas i 86 §. af
Regeringsformen detta stadgande: »Alla
»handlingar och protokoll, i hvad mål
»som helst, de protokoll undantagne,
»som uti Stats-Rådet och hos Konungen
»i Ministerielle ärender och
Commanao-»mål föras, må ovillkorligen genom
tryc-»ket kunna utgifvas.« Så vida derföre
Stats - Sekreteraren , som contrasignerat
Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga Bref,
funnit sig böra protestera mot dess
innehåll , hade h an bordt vägra
contrasigna-tion. Utan at densamma vägra, synes
han oss då icke hafva kunnat afstyrka
beslutet, för hvilket han alltså lärer vara
ansvarig.
Den lag, hvarefter vi handlat, då
vi nu sålunda yttrat oss, är det ganska
bestämda slutet af det moment i
Tryckfrihetsförordningen , som vi här ofvan
infört, och som icke tillåter, at hvad vi
gransknings- och reflexionsvis i
dagsljuset framlagt, får, under någon
förevändning at innebära tadel eller
klander , såsom straffbart anses; ty at
skrif-sättet hvarken är smädligt eller
skänd-ligt, derpå bedraga vi oss icke. Fråir
den stund, vi beslöto at framträda inför
allmänheten, beslöto vi at icke ställa oss
under någon annan myndighet än
sanningen och lagen; och den stund, de ej
mer skulle skydda oss, vore detta blad
i sjelfva verket försvunnet, om än et
blad under samma titel skulle fortfara at
utgifvas. Fråga är icke om oss och vår
Tidning, utan om nationens rätt at se
sin tryckfrihet begagnad, när det verkli
gen behöfves. Et sådant begagnande är
vår pligt — och en pligt mot den
nation, hvars upmärksamhet vi vågat
underkasta oss, tål ej några betänkligheter.
Tryckfrihet en
(Forts, från N:o *4.)
B. Den har icke skett genom
läsning. De, som verkligen hämtat sin
religionskunskap ur böcker, äro i denna
stund, äfven i Sverige, så få, at de,
bland alla klasser, göra blott sällsynta
undantag. Och landets allmoge läser,
för at kunna läsa, icke för at få veta
någonting annat, än hvad presten ur
boken tyder och inpräglar. Förmågan at
läsa en mening rent, så
sammanhängande och med det begrepp om
skiljetecknens bruk, at inan ur denna mening kan
hämta tankan, som dermed uttryckes,
den må vara så enkelt framlagd som
helst, tilhorer, ännu i våra dagar, kan
hända en eller två personer af allmogen
i hvarje socken, några bland de nordliga
orterna oberäknade, der åtskilliga
välmående och upfostrade personer räkna
sig til allmogen. — Är nu förhållandet
sådant i Sverige, der allmogens bildning
blifvit mer vårdad än i något annat land;
Så bör Ni finna, inom hvilka gränser
Europas offentlighet och deraf beroende
allmänna anda hittils inskränka sig.
A. At Ni vill utvidga dem, derpå
tviflar ingen. Men, min Herre, skulle
det icke vara bättre at påminna sig
denna regel, gilltig äfven bland vår tids
liberala, at politikens hemlighet är den
lägsta klassens tålamod?
B. Denna politik må vara god ännu
någon tid. Frihetsträdet får dock aldrig
en frodig växt förr, än dess rötter sättas
i fria jorden. Det är emedlertid
helso-samt, om kulturens regn får genomfukta
och lifva denna jord, innan trädet deri
nedgräfves, på det rötterna ej må torka,
om regnet efteråt för länge uteblifver.
Man uppehälle, med et ord, folkets
väntan på cless rättigheter, ännu någon tid,
om man kan (det är icke jag, som gil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
