Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aom enskild menniska — i annat fall äger
publikt åtal rum — är väl det, hvaröfver
angriparen minst äger ratt at påkalla hela
yerldens dom.
A. Den roar mig till slut, denna
fri-hets-anda. Den synes rätt naturlig hos en
hederlig man. Plågsamt Ur det i sanning
at vara skuggrädd___löjligt och förhatligt at
synas det, när man af naturen fått hjerta
i bröstet. Huru gerna.skulle jag ej, med
et ord, öfverlemna mig åt denna anda, som
anstår mig, endast jag kunde befria mig
från den farhåga, man hos mig inplantat,
at friheten aldrig kan styra sig, och
tankens frihet aldraminst. — Om nu, såsom
jag nästan tror, dess framsteg ej mer stå
att hindra; så måste Ni väl åtminstone
med-gifva, at deras altför stora hastighet ännu
kan modereras; och jag frågar Er på
samvete: skulle Ni önska, at all ting, så nytt
och omoget som helst, fritt utbasunades
bland hela stora allmänheten? Låt vara
således, at man kunde i böcker säga, hvad
man behagade och ville ansvara för; men
skulle Ni väl tillstyrka, at man finge göra
det samma i alla tidningar, som flyga
öf-ver landet? Röra vi ej vara nöjda dermed,
at äga en lag, som underkastar dem större
godtycke?
B. Kan Ni ännu fråga mig, om jag
är nöjd med en lag, som sätter ett folk
under förmynderskap, och nekar det att få
allmänt och skyndsamt läsa, hvad som dock
utan- brott kan i en annan form
allmän-göras? Hvilketdera vill Ni, antingen att jag
skall vara nog uphöjd ölver folket, eller
nog glömsk af mit«, värde såsom folkets
medlem lör att ej finna mig sårad af den
förevändningen att folket, ___ nemligen
endast den del deraf, som sjelf läser, ____ ej
bör taga ur första hand de underrättelser,
«om det likväl är berätiigadt at en gång
trhålla? Tror Ni, alt någon tänkande inan
bedrages af en sådan förevändning? Kan Ni
låta inbilla Er, att svartsjukan mot en
högre grad af offentlighet åt hvad som utan
brott kan göras offentligt, skulle vara
nyttig för folket, eller kunna tjena til någon
ting annat, än ett band på friheten at
kungöra just det, som för folket är angeläget
at veta ? Att hålla publicitetens största
verksamhet fången, kan blifva ett medel att
hålla uplysningen fången och minska
lör-• troendet till det slags skrifter, som äro
hennes, mest verksamma organer ______ aldrig
att bereda lugnare sinnen för hennes
emot-tagande. Ettdera måste den, som fruktar
tidningarne, erkänna, antingen sin rädsla
för sanningen, eller ock sin oförmögenhet
at tillrättavisa misstagen jemte sitt misstror
ende til hela landets vises och
vältänkan-des vilja och förmåga att göra det, när det
behöfves, med den kraft och skyndsamhet,
som ej kan förfela sitt ändamål. När man
påstår __ när man erkänner, vill jag sä-
ga — at ministeriella blad ej skulle vara
tillräcklig motvigt mot oppositionsblad; så
erkänner man, i och med detsamma, at
sanningen ej skulle vara på de förres sida.
A. Onekligen tyckes det så vara.
Också kan ej bestrida, att utvägar finnas till
lagens gäckande, och att jag icke begriper,
huru de skulle tillstängas. Vi hafva sett
några ombyten af titlar på våra dagblad,
Iialva de väl sedan blifvit bättre ?
B. I sanning förstår jag lika litet,
huru detta gäckande skulle förekommas. Jag
vet aldrig, i något fall, huru långt man
behöfde drifva våldet på tankan, om man
skulle blifva conseqvent i dess
förtryckande. Kan Ni, t. ex., föreställa Er något
större osammanhang i lagstiftning, än att en
skrift, som ställes under åtal, kan beläggas
med qvarstad, i afsigt att aldrig få läsas —
och at rätiegångsprotokollerna och
hand-lingarne ölver åtalets utförande ej kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
