Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 29.
1820.
Måndagen den 10 April.
Sine ira, studio -et metu.
Tankar vid underrättelsenom
revolutionen i Spanien.
ISNationernas sak segrar, ty de kämpa ej
mera blott hvar för sig. Intet folk är
kuf-vadt, förr än alla gifvit sig. Friheten
fortskrider, med ojemna steg, men den
fortskrider. Ett steg tillbaka hos det ena
folket åtföljes af ett framsteg hos det -andra.
Man stämplar emot henne — hennes
fiender njuta en seger, för alt härda hennes
tillbc djares ståndaktighet — och när en
svaghet öfverfaller dem, när deras hopp börjar
svigta, deras <ögon sänka sig mot jorden
och bedröfvas af olyckliga ^efterdömen från
framfarna tider; så skallar öfver verlden
ett nytt rop: lefve Konungen! Lefve Con-
stitulionen ! De lyfta sina ögon__det var
frihetens härskri. Hon har underlagt sig
en stolt och tapper nation, som hyllar
hennes välde. De nedslagne blygas öfver sin
misströstan. Tidens Genius fattar å nyo
deras sinnen. Blicken uiot höjden, säger
han, J svage! Ledsnen J vid första
motgång att följa mitt banér? Skall er -svaga
syn aldrig hinna alt genomtränga de
tunna dunsterna vid jordytan, för att
urskilja himmelns klarhet öfver Er och min
hand , som tecknar den bana, J hafven
att följa ?
Lefve Konungen och Constitutionen 1
det är frihetens härskri. När folken, af-
skuddande sina fjeltrar, höja detta
segerrop; när de ej yrande begära något annat,
än sina Konungar förenade med sig genom
lagen; då äro tolken mogna för friheten _
och hvem -skulle rycka henne ifrån dem?____
Om Konungarna -sjeliVa skulle undandraga
sig folkens hyllning, ölvergifva deras sak,
upphöra att vara Konungar; det vore
folkens enda möjliga olycka. Men nej, den
är icke möjlig. Ljuset ’omgilver
Konungarne nu. Folken tala ej mer till dem
genom trolösa tolkar. Folkens egna språk
talas af deras organer, hörda af dem
sjelf-va — -och Konungarne skulle icke höra,
icke förstå! De gamla tolkarne skulle
ännu förmå alt öfverrösta den stämma,
Jivar-af hela landet genljuder !
Det är genom ett enda utnött
konstgrepp, som dessa Kommgarnes fiender,
hvil-ka kalla sig deras närmaste vänner,
hoppas att tillvägabringa söndringen emellan
dem och folken. Det är att förleda
Ko-nungarBes ärelystnad till det olyckliga
företaget alt försvara, livad folket lägger
deras Ministrar till last — till den ofantliga
villfarelsen, att all granskning af
Regeriu-garnes steg är rigtad mot Konungarne.
Detta konstgrepp syftar att mörda
Konungamakten; ty det syftar alt utsläcka
Konun-garnes kärlek till lolken. Utsläcka
Konun-garnes kärlek till folken, det är det enda
sättet att lösgöra dem Irån folken; ty att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
