Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett sådant exempel är tjenligt att
in-gifva Konungarne förtroende. Det
upplyser, med ett enda drag, grunden för
an-svarighetsläran, på hvilken hela det
monarkiska systemet hvilar. Att upprätthålla
Konungarnes makt, är att upprätthålla
denna lära. Förkasta den, eller Iemna
obegagnad granskningsrälten mot Ministrars
felsteg, är att undanrycka Konungarne allt
stöd af lagen.
Yttrande af en Ledamot i Comitéen til
reglerande af Statens Embeten och tjemter.
(Forts, från N:o 28.)
Urskiljer man sålunda, hvad som Ur att
hänföra till lagskipningens område från livad
som rätteligen hörer under
administrationen; — och antager man sedan, hvad som
svårligen lärer kunna motsägas, att ingen
Näring eller Rörelse behölver något särskildt
eller annat beskydd för sin fria
verksamhet, än det, som står skrifvet i allmän Lag
och allmän Rätt; så har man en
temmeli-gen säker ståndpunkt, under det man
ordnar de functioner, som återstå för
administrationen, och ett någorlunda rengjordt fält
att anvisa åt des3 verksamhet. Man må för
öfrigt gifva dess organer namn af
Colle-gier, Ministerial-Departementer eller hvad
som helst.
Hittills har jag betraktat
Collegial-in-rättningen här i Sverige endast i afseende
på dess delaktighet i Domaremakten.
Sedan jag antagit, att denna egenskap
alldeles bör försvinna, står den frågan qvar,
om icke Collegiernes bibehållande såsom
administrativa organer må anses lämpeligt?
När jag förut yttrat, att jag ej anser
någon Näring eller Rörelse böra njuta
särskildt eller annat skydd, än det som finnes
i alimäa Lag, har jag redan velat antyda,
att Collegierne i deras nuvarande form
såsom ifrån hvarandra åtskilde embetsverk
icke kunna äga bestånd. Denna splittring
i åsigler, denna Corporations-anda, detta
eviga stillastående på samma punkt, och
denna inskränkning inom samma slentrian-
formade rörelsekrets,___det är allt detta som
måste afskaffes, om Sverige en gång skall
hinna till en fri utvickling af de krafter, som
ligga inom dess sköte. Det är ofelbart, att
om administrationen någonsin skall komma
till lif och till fullt medvetande af sitt
syftemål, den måste sammanbindas till enhet,
ulan hvilken ingen kraft eller ordning är
möjelig. Således om Collegierne skola
bibehållas, måste de sammanslås till ett
enda ; men i samma stund detta sker, och i
samma stund detta stora och enda
Riks-Collegium, efter en sådan på nytt födelse,
basättes med embetsmän, som förstå
betydelsen af denna nya organisation, det vill
säga, som äro mäktige att med hel blick
öfverskåda föremålen för sitt vidsträckta
kall, i samma stundar ock
Collegial-inrätt-ningen i sjelfva verket förvandlad till en
ministertal Styrelse. Hvarhelst den största
upplysningen inom Staten finnes samlad,
der har Statens Ministére, i sin rätta
bemärkelse, sitt säte. Namnet betyder ingen
ting; men det är en olycka, om denna
samlade upplysning hålles på afslånd från
Regenten, Följakteligen bör man ej skapa en
underordnad inrättning, som, om den skall
svara mot sitt ändamål, måste äga all den
bildning, som fordras för de högre
Styrelseorganerne. Detta vore, för att säga det
minsta, alt göra ett öfverflöds-verk på
Nationens bekostnad; men det vore ännu
värre: det skulle kunna hända, att den högre
Styrelsen, de verkliga Minislrarne, på
hvil-ka Nationen har srna ögon fastade, och
som skola stå till ansvar för Styrelsens
handlingar, blefve blotta raaschiner, drifn«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
