Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
middagstiden d. j4 böllo sig imedlertid de
upproriske ännu inneslutna i sina baracker, utan att visa
någon böjelse för lugn ocb undergifvcuhet. — Det
påstås, att Freyre aldrig haft för afsigt att
verkligen proclamera constitutionen , utan blott velat locka
Quiroga, jeinte dc öliiga anförarne för
national-arm£cu, i sitt våld. I sammanhang härmed sätter
man Josef Odonnells bekanta anslag emot Riego.
Folket i Madrid begynte att enständigt fordra
Freyres hnfvud, så snart underrättelsen om hans
förfarande dit ankommit. — Man omtalar ett
ställe nr eu Freyres depecbe till Jos. Odonnell af
den 10, deri det beter: ”Cadiz*g garnison,
trogen siua grundsatser af tillgifvenhet mot
Konungens höga person, har i dag, med en ädel
ifver, tillintetgjort förehafvandet att förkunna
con-stitutionen, b vartill folket tumultuariskt tvungit
mig. då jag visade mig, för att stilla det.” —
Dock synes af flera anstalter, som hadc ha»
verkligen haft allvar med proclamerandet. — Bland de
under hans och Odonnells befäl stående trnppar
rådde mycken insubordination, och det ansågs ej
blifva så lätt att bringa dem till undergifvenhet
under constitutionen. — Andra bref fritaga Fr.
alldeles från all del i våldsamheterna, ocb skrifva
skulden dcrtill på de öfriga befälhafvames
häinn-debegär, deröfver att lian icke meddelat dem sin
plan om proclamerandet. — I en rapport till
bof-vet har Fr. sjelf inberättat anledningarna till
tumultet och begärt ordres, hvad han skulle företaga
mot Gr. Abisbal, som var i Cordova, utan att man
visste, huruvida lian gått dit på Konungens
befallning. Fr. föreslår att minska trupparnas antal,
hvilket Konungen också antagit. — Underrättelsen om
Valdez’s död var falsk. D. t4 utgaf han en
befallning, att de dittills stängda köprnansbodarne åter
skulle öpnas, och en ’försäkran, att constitutionen
ofördröjligen skulle proclameras. Ingen ville dock
sätta förtroende till freden och ställa sig
befallningen till efterrättelse. — Under tumultet liafva i
allmänhet inga privata hus blifvit nppbrutna och
plundrade, emedan- de alla voro barrieaderade;
endast några bodar med lifsmedel hade blifvit
uppbrutna, och soldaterna smorde sig der ännu d. i4.
•— D. l5 skall, enligt berättelse af en Engelsk
paketbåt, staden ännu hafva varit i soldaternas
hände*; meu kanonbåtarne voro beredde att angripa
portarne. D. 16 hade samma pakctbSt från
Ca-diztidau hört en fem timmars kanonad. — D.
Pedro Puenle (den samme, som af Konungen
blifvit skickad till Cadiz, i egenskap af
Com-mksarnis, för att döma de i sistlidnc Julii af
Gr. Abisbal augifaa Officerare) berättar från
S. Maria d. 17, att corpsen Guias ankommit
dit från Cadiz, men fick cj inkomma i
staden, utan miste’ utan dröjsmål gå till Xcres, för
att af andra truppar bringas till lydnad. Afveu
väntades bataljonen Lcultud och den öftiga
garnisonen. Det olyckliga Cadiz hämtade andan och
municipalitetct vore äudtligcn i stånd att antaga
constitutionen. ”Jag står icke dcstoinindjc,”
fortfar han, ”fast vid min första sats: de två
män-ncr, som ännu regera Cadiz, äro hatade af alla
invånare , och sä länge rättvisa icke vederfares
dem och de allägsuas; så länge icke den
strängaste befallning gifves att utTorska upphofsmännen
till d. 10 Mars; skall i Cadiz, der folket ensamt är
utan förebråelse, ett djupt hämndebegär herska.
Offentlig och högtidlig ’ bcstrallhing är det enda
medbl att laka de sårade sinnena och bevara
in-vånarnes trohet” o. s. v. — Upplysande, i
af-scende på orsakerna till händelsen d. 10, äro
Gen. Valdez’s yttranden i rapport till Konungen
af d. 11 : Garnisonen är deciderad alt försvara H.
M:ts rättigheter, men folket pratar bara om
con-stitution. D. 12 sammankallade han
municipali-tetet och utfärdade ett förbud mot alla politiska
samtal. D. 13 gratulerar hau sig att genom
måu-ga patruller hafva hållit folket i tygeln;
garnisonen hade förklarat, att den ville blindt
underkasta sig Konungens vilja , så snart den blefvc
bekant. Detta inberättar också Freyre d. i4 —
Denne gaf d. 11, efter sin flykt till S. Maria,
befallning till alla comincndautcr i Andalusien att åter
afsvärja constitutionen; men detta hindrades af den
nuvarande Gen. Capitainen Öfver Andalusien, Gen.
O’Donojhu, som, ehuru Irländare (ett namn
allmänt hatadt för Odomielli.-rnes skull) förvärfvat
allmän aktning och förlroeiul#, och leder
unfler-sökuingarnc om de i Cadiz förefallna
vSldsamUe–tcr. Man hoppas , att hau skull Updaga de
verkliga driffjädrarue i missgärningen. Hau
inherät-tar dagligen rcsultatcrna af sina undersökningar.
Man nämner Valdez, Campana och OrversIc
Bor-rotello såsom anstiftare till våldet, fmedlrrlid är
nu lugnet återställdt i Cadiz, Garnisonens nfiuarsch
är redan berättad. Valdez hadc d. 12 Utfirdat
dagordres om disciplinens återställande och det
hade lyckats samma dag att hålla trupperne
stilla i sina kaserner (d. 11 hade de plundrat,
11-tom lifsmedclsförråd, äfven guld- och
juvelerare-bödar). D. 12 och 13 var lngnt, ineii fruktan
berrskade öfver allt. D. i4 knug jorde Valdez ,
att Konungen antagit constitutionen: men
soldaterne trodde ej stort derpå (ehuru flottan redan
proclamcrat) och bevakades i sina caserner. Con-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
