Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Således komma så*, väl ståndspersoner-,,
hvilka äro jordägare, som: ock bruksägare,,
manuracturister och fabriksidkare,, hvilka
alla hittills varit från»
representations-rät-tigheten uteslutna, att i de sammansmälta.
Bonde- oeh Borgarestånden införlifvas; och
kunde derviö, såsom. Utskottet föreslagit,,
värdet al bruksägares production tjena till’
grund för bestämmandet af deras
valröstec-till fullmägtige;
Rlan finner lätt, att, i samma stund
som borgarenas exclusiva privilegier å vissa
näringar förfölle , skulle ock det
hufvudsak-liga. hindret för dten nu- föreslagna
föreningen imellan dem och jordägarne i Riket
Vara. uphäfvet, likasom, å andra sidan,
denna förening snarL skulle verka,
privilegiernas falll.
Vid 18 »o års i Stockholm hållna
Riksmöte voro Biksens Ständer i allmänhet lif—
vade af djup> känsla, för den. rättvisa och
billighet,, som bör ligga, till grund’ för
delningen af skyldigheter och förmåner
medborgare imellan; och de privilegierade
stånden i synnerhet tycktes hysa den
öfverty-gelse, att personliga fördelar, oaktadt deras
af ålder och stadgar vunna helgd1, likväl,
mindre inneburo nytta för deras
innehaf-vare, än anledning till obehagliga intryck,
hos de klasser af nationen, hvilka af dem
voro i saknad; af hvilka anledningar
Rid-derskapet och. Adeln bland annat frånsade
sig uteslutande besittningsrätt, till
Säterier-och åtog sig inqnarienng.- för sina hus i
städerna , likväl med det ntry.ek.Hgjm gjordai
och af Borgareståndet medgifna förbehåll:
att idkandet af all borgerlig, näring,
emot-åtagandet af däremot svarande borgerlig
tunga, matte blifva en rättighet för alla
medborgare-klasser.
Då Kongl. Kungörelsen, rörande dessa
med liera jämkningar uti Riksståndens
privilegier, d. 6 April 1810 utkom, gladde sig
innerligen hvarje fäderneslandets vän, att
stunden ändtligen var inoer då de tunga
bojor, som ditintills Ijättrat näringsfriheten,
blefve- lossade, och då den olyckliga
striden mellan interessen, hvilken af sig födt
förbittring, afundoch; missämja emellan
särskilda corporationer, uphört: Men dennai
glädjp varade ej länge. Ända-intill;
närvarande stund har man tvekat alt åt
Borgareståndets berörde ri enthusiasmens ögonblick
gjorda, concession gifva nästan någon, ännui
mindre en. så vidsträckt tillämpningsom
med. dess- ordalydelse och afsigt
öfverens-stäinmer. För rättighet till handLyerk^
ut-öfuing fordras ännu nästan-sainma
formaliteter och möta i öfrigt samma
atskräckan-dé hinder af vissa läroår, gesällår,
master-prof rm m., sorn tiilförene. Hvariöre
Regeringen ej genast år 181 o gjort Borgarnes
åt (le-öfriga medborgare återskänkta
rättighet gällande, är för nationen en gåla. Man I
synes hafva öfverlemnat’ tifl Borgarnes
absoluta. godtycke att förklara dferas
representanters berörde år gjorda rnedgff vande,
och- däraf har händt, att de velat förklara
bort hela saken,, och: att de numera skulle
anse sig: förorättade, om man ville taga dem
på» orden,, sedan- man> en. längre tid satt i
fråga, om dessa ord haft någon betydelse *).
livad den andra af Utskottet så
kallade ideala hälften af nationens till.
representation berättigade medlemmar angår-, så är
dteti lika felaktigt att vilja, låta dess hittills
varande klyfning i tvänne delar fortfara.
Såsom speciell ombud för kyrkan,
religionen och uplysningen behölver ej clere-
*y Som bekant» ar, ingingo alla Stockholms skrSn,
nSgou tid »iler frifartens proclanierande, till
Kongl. Maj:t med’ remouslrutiouer mot
densamma. Delta strg var ej utan likhet med <len,
etter sist!.- Riksdags slut, irSm Götha
Canal-boiag. inkomna protest mot Ständernas beslut,
och borde närmare betraktas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
