Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordning Konstitutionen tillåter,, undergå
någon-jeinkning. På de grunder sotn i,5är—
skilta Utskottets Betänkande blilVit
fram-ställde,. torde det finnas nödigt att en
särskilt Minister Stats-Sekreterare- för Sjö—
arenderna tillsättes. Denne embetsmans
befattning blir också- vid närmare granskning
mera vidsträckt än man vid- en hastig
öl-versigt kan. märka. Hvad som rörer
allmänna hälsovården och fattigvården,, samt
de admiuistraliva. befattningar, sömijti
tillhöra Kormnerse-Kollegium, böra. också till
största delen förllytias till Minister
Slals-Sekreteraren för inrikes arenderna, för alt
fa ett samband mellan göromålen. — Af
summa skäl bör också Kartse
Sigillatai-Kontoret och Myntet., höra. till
hlnance-Bepartementet.
Slats-Råden kunna,, om: Konung
och.-Ständer derom ötverenskomina^, till en dél
indragas; Deras görontäl blir
hufvudsak,-ligen ätt vära värdare af konstitutionen
o,ch bibehålla Ätt: sämbapd emellan dé
förslag, som af särskilla JRipis^er
jälats-%kre-teirare kunnat göras. De- af Siats-Rådets;
nuvarande Ledamöter-, som.genom den. här
föreslagna indelning blifVa Chefer för
vissa-grenar af Styrelsen,, samt Ministern för
Utrikes Arenderna, böra likväl icke
vara-förbundne att i Stats-Rådet-vara.
tiLLslädes-joftore än någonting- der förekommer, som.
liörer till. deras befattning, och vid de
tillfallen; som ii konstitutionen, föreskrifvas.
Kammar-Revisionen borde til 1 Rörp.
Chefen- för Kammar Kollegium,. hvilket de/r
också fordom gjort; men då denne Chef
redan, förut har tillräckligt att göra,, torde
dét vara- nödigt aU Rfevisionen fcrblifver
Råt samma sätt ,.som dén nu är under
samma Chef .som Kammar-Ratten-, likväl med
un förändrad qrganisation af båda.
1 P. A. GltANBJSllG..-
>»
UTLÄNDSKA NYHETER.
.’i 1 V, . I Jt
V -’ England. Edinburgska Hamlels-Kammaren
Ocli inuevånarne i Leith halva till Underhuset
in-gifvit följande petition
1 ”Handels- Och Mhnufnctur- Kammaren i
Edin-hurg;, inrättad genom Kongl. Privilegium, i dcu
uttryckliga afsigt,. att vaka öfver Comtnerciclla
intressen i denna, del af det förenta Riket, anser för
helig pligt;, vid en period-af exempellöst betryck
i hvarje gren af Hhridels-iudustrich, att
vördnads-fullt fasta Husets upmärksamhet pil utländska
handelns förfall och fi-<unställa sin tanka om de
orsaker, som dcrtill bidragit, ocli. livarigcnom Rikets
näringar, i allmänhet lidit, dess mnnufaeturer
följaktligen djupt sjunkit samt dess inkomster råkat i.
fara aft högst betydligt’ minskas”.’
”Det synes- oas, att det sS länge och envist
följda System’ , att lägga stora afgifter på impoiter,
rakt syftar att i främmande lauder minska
afsatt-uingen på vår egen industris produoter.”
^ÄlV. den aCtuSiiga. Statsmän försvarade
läran,. soin skulle-eu> nation , for. att- rikta sig
genom- handel, nödvändigt exportera mer. än den
inför , är högst falsk.*’
’’Att: pil denna-falska lära grundas vårt Lands
tiuvnrrtnde lutiidefepolitik.’’
”Det Synes oss , att. ilen vinst, som hämtas
fnåie.iiliÖrscJii qf yåra nvniufacliirers ,. vårt
Skor-bruks., vSr£ .tiskeriers och grufvors proilucter, kan
i- higen ainian-form realiseras, eller göras
verksam; till ökandet af national rikedomen , än i form
af- importer.”’ •
. ”Att den säkra vägen till utländska handelas
förökande är alt uppiunCra industrien hos de
imj-tiUner., med hvdka vi handla, eller, .med
an,-dra ord , sätta dem i tillfälle att blifva våra af-
nänjarc.”
”All. vi, för sådant ändamål, borde med låga
afgifter Hita inkpmma andra länders råa nroJuptér
oeti sådaiic lxandelsarliklar, som klimatet eJlér aii—
dra omständigheter hindra, oss alt frambringa.’’
”Vi arvs c de höga afgifterna nå Baltiskå’,
träd-varor. och jern , på viner och dcriblapd
isynnerhet de franska, på ,rått silke och inånga ändra
lKindcIsrai tiklar , hvilkä procjueeraS’ utoirjlahds ,
liafvo direct eller indirect minskat arsattuingen på
vårt lands produeter i dessa länder; tv genom
förtryckande af främmande nationers- industri, sätta
vi dem utur. ståpd att vaja våra afnäroare, ocli
yi gifya. dcra$. Regeringar rrt exempel att lägga
dryga aigfUer på vårt lands aianufaot ur-varor och.
.andra ex^örter
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
