- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 1-104 1820 /
326

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Det synes oss, a(t detta prohibitiv-system
har, efter i red en y blifvit föl jd t af Regeringar» e i
alla de lauder, med hvilkn vi hnudla, i sträng
öl-vercnsstäinuielse med det, Stora llrfttanicn antagit.’’
”Alt, eburu ihärdigt också andra nationer må
fortfara i delta system, Brittiska Urgeringen dook
bordo begynna en tnera liberal ocli vis
handelspolitik, titan afseende på reciprocitet i fördelar,
emellan oss ocli liyarje annan nation, emedan,
genom befordrandet af en ökad import frSn en
nation, vi måste vinna cn ökad export directe till
den nationen, eller medelbart till nagou annan.’’
’’l)c.t synes oss, att ett sådant liberalt system
i handels-politiken , hvilket haraiedelst i
ödmjukhet underställts tlet llögloll. Husets skärskådan ,
skrille frambringa större inkomst genom eu ökad
mapgd importer, ehuru underkastade ondast låga
afgifter, och på samma gång befordra
nalional-in-duslrieii, såsom följd afen i förhållande ökad
export.”

”Vi anhålla således, att det T-Iöglofl. Huset
läcktes tillåta denna petition komma i öfvervägandc
lios ett lTtskott och vidtaga sådane anstalter, som
i det IJögloll. Husets vishet kunna anses klokast
och verksammast, Framhärdo &c. &c,”

1 samma anda, som råder i Edinbnrgska
handels-kamniorcns petition, talade IT.rr Stuart
Wortley ocli Th. Wilson i Underhuset d, 3 och
4 dennes. Do påstodo , att tullförhöjningarna på
iflländsk ull voro grymma beh okloka ; att endast
af denna orsak mgen Engelsk fabrikant kunnat
antaga ett nyss gjordt anbud att bekläda Kyska
armeen. Äfven laiultmannen led nT ull-taxan ; och
intet parlament hadc någonsin till den grad
1cm-nat sin pligt ur ögonsigte, soin det sista vid
denna taxas beviljande.

Ålderman Wood har i Underhuset gjort en
ganska märkelig motion om cn spion vid namn
Edwards, som icke blott angifvit, utan ock
up-apunnit conspirationcn pS Catogatan, försett
desam-inansvurnc med pengar och vapen o. s. v. Woocl
hadc angifvit Edwards hös T.ord Sidmoutb, som
förklarat sig ej kunna taga befattning med målet.
Ifaii hadc då ingen annan ntvag, än att väcka
frå-’ ga i Underhuset, på det anstalter måtte fogas om
brottslingens ställande för rätta. Ehuru motionen
icke synnerligen understöddes, så förekommo dock
en hop ratt bittra saker mot spioneriet och
Ministrarna, som liade mycken möda att försvara sitt
sytem att ”använda cn brottsling för att vaka
öf-ver den andre”. Några tyckte dock, att detta gick
nog långt, då dylika väktare ej nöjde sig med alt

angifva, utan äfvrn anstiftade och förledde till
cont-plotter. Wooil liar annonccrat ytterligare motioK
i ämnet.

D. i Maji a frät ta des Thistlcwood , Davidson,
Ings, Kruut och Tydd. Kåde .inför domstolen, vid
domens ofkunuande, och vid afrällningen visade de
det mest oförfärade mod och eu gränslös bitterhet
mot ministrarna. Thistlcwood sade inför
domstolen, alt lian genom Sidmoiith’s och Castlorcagbs
mord velat sjunga ett rerjuiem för de i
Manchester oskyldigt mördades själar. Davidson
åberopade Stora Chartau, hvars verkställighet folket
hadc ratt att yrka med vapen i ha tid. Han, som de
andra, påstod sig icke haft något ondt upsåt mot
Konungen. Ings hoppades, att hans bar» skalle
lefva länge uog, för alt sc den dagen, dä rättvisa
skulle ske nationen. Såsom Engelsman ville han
häldre dö som en man, än lefva som slaf. Brunt
sade sig icke vara förrädare hvarken mot
Konungen eller fäderneslandet; men han vai* iiende till
cn faetion af kräniarc, som lika liöilo Konung och
folk i slafvcri. Förr fortjente lian 3 å 4 l’und i
veckan som skornaknro, och då blandade lian sig
icke i politiken; men sedan ban icke kunde vinna
mer än io shillings i veckan, hadc han begynt
forska efter orsaken till denna förändring och sett,
att dc magtagandc endast funderade på medlen att
utarma folket. Oförfärad skulle han stiga på
schavotten ocli offrade gerna allt för den stora striden
mot tyrannerna. Tidd sade blott, att hvartenda
vittne mot honom vittnat falskt. — PS sdiavotton
visado sig Thistlewood distrait och lugn. Ings och
Brunt skraltatlc och sjöngo. Endast Davidson var
något rörd och talade med presten, — De öfrigo
fem dömde äro redan deporterade. Gilchrist (en
nrm varelse, som gråtande inför domstolen
bedyrade, att han ingen ting visste om complotten, att
han, dagen då den uptäcktes, ingen ting ätit, och
att han gått med till ladan , för att få en bit ost)
har blifvit qvarliållen i-fängelse och får troligen nåd.

Spanien. Ilegcrings-juntan i Galicien har
visat cn stark stridighet i tänkesätt och mesurer
emot Kongl. Regeringen i Madrid; hvarföro
också denna sednarc i största hast till Galicien
affär-dnt Öfv, Licut. St. Miguel (f. d. Chef for Riego’ska
colonnens gciieral-stab), för att underhandla och
bilägga. — I Navarra synes vara en stark
spänning mellan Mina, som vill utöfva cn allmän och
utomordentlig magt, samt Pamplonas borgerskap,
som deri gör honom kraftigt motstånd. Tvisten
skall hafva gått så långt, att båda partierne
skickat särskilda causerer till Regeringen, för att be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:26:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1820/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free